Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urnordiska runinskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I en åker vid Gallehus har hittats tvenne stora
dryckeshorn af guld. De förvarades båda i Köpenhamn, men
blefvo där 1802 bortstulna och nedsmälta. Originalen
finnas således ej längre kvar, men lyckligtvis hade man förut
tagit gipsaftryck af dem, hvadan de på visst sätt kunna
sägas ännu vara bevarade. På det ena hornet stod följande
inskrift:
ek hlewaγastiR holtingaR horna tawiðo.
Öfvers: ’Jag Hlewagast, hultingen, gjorde hornet.
Anm. holtingaR äv ett s. k. patronymicum af det urn. *holta = isl.
holt, sv. hult och betyder således ’den, som är ifrån skogen, ’hultet’ eller ’den
som är från orten Holt’[1]; tawido motsvaras af det got. tawida = jag gjorde.
Omskrifva vi — för att ock i någon mån belysa såväl
likheten som olikheten mellan det got. och det urn.
språket — denna inskrift på gotiska, så skulle den få följande
lydelse:
ik hliugasts hultiggs haurn tawida.[2]
Från 400 talet e. Kr. torde bland andra inskriften på
Einangstenen (i Norge) vara ristad. Inskriften lyder:
ðaγaR þaR runo faihiðo.
Öfvers: ’(Jag) Dag ristade dessa runor.’
Anm. runo kan förklaras som ack plur., ehuru man snarare skulle
vänta ett *runoR.
Bland inskrifter från 500-talet e. Kr. anföra vi:
Järsbergsstenen (i Värmland): Inskriften lyder:
uβaR hite. haraβanaR (wi)t jah ek erilaR runoR waritu.[3].
Öfvers.: ’Öfver Hit (står denna sten). Vi två, Hrafn
och jag Eril ristade runorna.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
