Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i huru hög grad böjningsfattigt vårt modersmål omsider
blifvit. Jämfördt med urnordiskan kan det nära på sägas vara
likstäldt med engelskan i flexionslöshet, men jämfördt med
dess än mera modärna systerspråk danskan är det dock än
i dag relativt formrikt. Äfven i detta hänseende är det
näst nyisländskan (samt färöiskan och ’norsk-norskan’) det
till byggnaden äldsta af de nutida nordiska litteraturspråken.
* *
*
De främmande språkens inflytande på vårt modersmål
har under detta tidsskede varit jämförelsevis vida mindre än
under de närmast föregående perioderna. De lågtyska,
högtyska, franska och latinska lånord och bildningar det under
dessa tidehvarf upptagit lefva visserligen till en stor del
kvar och hafva i vissa fall visat sig vara synnerligen
produktiva, hvarigenom de ock onekligen i hög grad riktat vårt
språk, men några nya främmande ord kunna ej — åtminstone
icke i större mängd — under detta tidsskede sägas ha
inkommit. Härtill har tvifvelsutan i hög grad bidragit den
sträfvan att rensa vårt språk från allt främmande kram,
hvilken ända från senare hälften af 1600-talet gjort sig gällande.
Vidare bidrog härtill ytterligare Gustaf III:es varma kärlek
för allt svenskt och hans föredöme i detta fall både som
författare och mecenat.
Denna fosterländska riktning, hvilken, som vi ofvan
nämnt, blef än starkare i början af vårt sekel, har på senare
tider i ett fall nästan urartat till öfverdrift. Likasom
Stiernhielm drog i härnad mot alla romanska lånord, men ej hade
något att invända mot de tyska, emedan de härstammade
från ett nära besläktadt språk, likaså har till ex. Viktor
Rydberg med flera i våra dagar rustat sig till strid mot de
tyska lånorden och bildningarna, men ej blott visat de
isländska och fornsvenska lånorden det största tillmötesgående
utan till och med uppmuntrat till ytterligare lånande ur dessa
språk. Det är visserligen sant, att isländskan och
fornsvenskan äro vida närmare än tyskan befryndade med
nysvenskan, men af hvem man än lånar, varder det dock alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 4 14:23:22 2022
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/madermal/0200.html
