Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urpatriarkernas släkttafla i Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tetrameri) Vid slutet af den tolfte inskötos de fem
tilläggsdagarne (epagomerna). De tre årstiderna i deras
allmänt öfverlämnade ordning heta, såsom hieroglytecknen
på sinnrikt sätt åskådliggöra: blomstrinsgstiden, skördetiden,
vattentiden[1].
»Af dessa kunna vi icke blott historiskt utan ock
astronomiskt noga fastställa vattentiden, d. v . s. öfversvämningen.
»Från årtusen börjar nämligen Nilens stigande nedom andra
katarakten alltid med solståndet.
»Från denna tidpunkt sväller floden, tills hon ändtligen
flödar öfver sina bräddar. Enligt Herodots, franske lärdes
och alla resandes iakttagelser inträder öfversvämningens
högsta punkt efter hundra dagars förlopp.
»Utgå vi från den 21/22 juni som solståndstiden, så infaller
den högsta öfversvåmningen kort före den 1 oktober. På
denna höjd håller sig Nilen några dagar och sjunker
därefter så småningom.
»Så snart floden träder tillbaka – i början af oktober i
öfre Egypten, i medlet af oktober uti Deltalandet –
sår egyptiern i den våta, fruktbara jorden. Hundratjugu
till hundratjugufem dagar efter öfversvämningens början –
alltså mot slutet af oktober – börjar säden skjuta brodd.
Således motsvarar vattentiden de fyra månaderna
efter solståndet eller vid pass juli, augusti, september,
oktober.
»Blomstringstiden omfattar då november, december,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
