Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"22 MÄNNISKOR.
hon beundrat på afstånd och där hon själf väckte ett
lifligt intresse. Genom författarinnan Miss Mitford har
man från denna tid en lefvande bild af Elisabeth
Barrett, hvilken miss Milford skildrar som i hög grad
intagande, skygg, blyg och anspråkslös, trots sin sällsynta
lärdom och sin redan uppmärksammade diktning.
Hennes gestalt var-späd och fin, med utsökta, små händer
och fötter; ansiktet sällsynt uttrycksfullt, med en ädel
panna, en stor men skönt formad, rörlig mun med
djupröda läppar, jämna, hälsofullt hvita tänder och ett
leende som en solstråles. Stora, ömma ögon skuggades
af svarta ögonhår, så långa, att de hvilade långt nere
på kinden då de voro sänkta, och nådde ögonbrynen
då de lyftes. Den brunetta hyn hade en rosig friskhet
och ansiktet omgafs af ett rikt, lent, mörkt locksvall.
Hennes dräkt var smakfull och dyrbar men mycket
enkel. »I umgänget, säger Miss Mitford, gjorde behaget i
hennes väsen och samtal, hennes lifliga lynne, hennes
tusen älskvärda egenskaper ett sådant intryck, att man
nästan glömde hennes lärdom och snille för känslan af
att hon helt enkelt var den mest intagande kvinna, man
någonsin träffat. Jag njöt ofta af hennes sällskap, och
trots skillnaden i år fattade vi för hvarandra en förtrolig
vänskap, underhållen genom en länge regelbunden
brefväxling. Äfven hennes bref voro just, hvad bref böra >
vara: den skrifvandes samtal satta på papperet.» För
Elisabeth Barrett — den så ojämförligt större
personligheten — blef vänskapen med miss Mitford mindre en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
