Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 -
MÄNNISKOR.
qvist ville återgifva färger, former, dofter, gifva intryck
åt alla sinnen och icke blott åt örat — han slutade med
att i många af sina dikter ej ens gifva något åt örat
och än mindre åt känslan, ja ej ens åt tanken, så
förlorade han sig i ordskrammel i stället för ordmusik,
i begreppsakrobatism i stället för diktarflykt. Tack vare
människonaturens aplikhet har det blifvit just det
skedet i hans diktning, hvilket — liksom det
motsvarande i Ibsens produktion — af blinda beundrare framför
allt uttolkas med en ifver, hvilken karakteriseras genom
Brownings eget dyrbara svar till en person, som frågade
honom ifall han menat detta eller detta med en viss
dikt: »Det bar jag ingen aning om — men fråga
Browning society*: den kan alldeles säkert ge er
besked!»
Inom Brownings senare diktning finnas tvenne
verkligt betydelsefulla, dramatiska poem. Det ena är Fifine
at the fair, en skildring af den sida i kvinnans väsen,
hvars tjusning Browning äfven förstod, den animaliska
men själlösa fullkomlighetens. Den andra är The Inn
album, ett förhärligande af den stora, hänsynslösa
kärlekslidelsen. För öfrigt kan man bland de lyriska
dikterna finna några tiotal af verklig skönhet, icke minst
bland de sista, efter hans död utkomna, och mycket
märklig är äfven den längre dikten La Saisiaz, .där
Browning ger odödlighetstanken ett stort dikteriskt
uttryck. Men återstoden af Brownings senare produktion
* Stiftad 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
