Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domsfrie och af sitt eget värde, fullt medvetna menniskan. Det
var icke grefvinnan denna aktningsfulla helsning’egnades, utan den
äldre qvinnan. Herman, som stod bakom modren och: systren då
Stephana helsade. dem, upprepade i tankarna: „Ni är rätt och
slätt en vanlig?1‘gentleman, i mina ögon.“o Jacobo och Jane voro
äfven inne i salongen, och Stephana presenterade dem med’
följande ord:
„Herr Lange, min slägtinge; mamsell Smith, min vän.“ r,
’Grefvinnan fann Jacobos utseende ganska fördelaktigt; men
hon admärkte i sitt inre, att dessa tre menniskor ifrån den nya
verlden hade en alltför stor enkelhet i sitt maner. Man såg tydligt
i deras artighet att den var en umgängésvana, men att den aldrig
egnades personen. Så t. ex. skakade Jacobo hejt simpelt grefvens
hand, utan att dervid inlägga något af denna förbindliga ödmjukhet,
som \:i svenskar alltid visa dem som tituleras: grefve eller
baron. Hans bugning för grefvinnan ocb fröken var presis sådan,
att grefvinnan, insåg det han skulle ha helsat alla bildade
fruntimmer lika.
Visiten aflopp likväl till grefvinnans belåtenhet. Stephana
hade med skenbart intresse lyssnat till den något vidunderliga
förklaring, grefvinnan gjorde om orsaken hvarför Kungsborg blifvit
försåldt, etc. Hon sade sig aldrig der ha haft någon trefnad eller
helsa, och alltid önskat att hennes man skulle éälja det gamla
herresätet, och i det stället köpa en egendom i någon annan trakt
af Sverige. i
Herman hade under modrens tal haft ögonen häftade på
Stephana och fixerade henne skarpt, för att:se hvad verkan de något
otroliga orden skulle utöfva på henne; men Stephanas ansigte
for-blef oforändradt, och icke en enda rörelse i> ansigtsmusklerna gaf
tillkänna något intryck; endast då grefvinnan sade, att sonen gifvit •
vika, för hennes böner och sålt Kungsborg för att köpa sig en
egendom efter hennes smak, märkte Herman en rynkning i
Stephanas ögonbryn, och i det samma såg hon upp på honom. Det
låg ett något i Stephanas ögon, som tydligt uttryckte ogillande;
men hon sade ej ett ord, utan då grefvinnan tystnade, bytte hon
om samtalsämne och drog nu Jacobo in i conversationen, till icke
liten harm för grefve Herman; ty när Jacobo talade lyssnade man
ovilkorligt. Först anslog hans klangfulla melodiska röst så
mäktigt, att man njöt af att låta den smeka örat; och sedan låg det
i hans kunskapsrika conversation, det varma och enkla sätt
hvarmed han yttrade sig något som gjorde att han liksom bländade med sin
öfverlägsenhet och drog uteslutande uppmärksamheten till sin person.
Sjelfva grefvinnan åhörde honom med intresse och indrogs inom
den magnetiska kretsen af hans intelligenta öfverlägsenhet. Utan
att man gaf akt derpå, hade Jacobo ensam blifvit herre öfver sam- L
talet, och en hvar kände att det var den mäktiga anden man be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
