Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ropat till varandra, pojkar och flickor huller om
buller, gata upp och gata ner.
Sånt förstod inte alls fru Lack. Hon bara log på sitt
blida, stilla, vänliga och frånvarande sätt, utom då
patron storförtjust talte om, hur han och den vackra Mia
Mandelin också åkt på gödsellass, då sade hon med
utländskt förvriden mun:
— Fy, så ofint!
Men om allt det andra sade hon bara och nickade:
— Så gjorde inte min far!
Och då var saken klar.
— Djäkla gubbe! skrek patron Lack till sist och for
i väg som en eldkvast. Om han levt och jag haft honom
här, skulle jag ha hängt honom i kyrktornet! Så less är
jag på gubbfan!
Sa den gode patron Lack, ja! Men i verkligheten? Ja,
i verkligheten blev det just denna döde svärfar, som
patron Lack aldrig sett, vilken kom att dirigera hela
resten av hans liv, genom det enda magiska ordet:
gentleman! Ty det ordet var icke bara Miss Frances Drake’s
kärnord, det var också Miss Sarah Grant’s, och
illustrationen till begreppet var en smärt herre med finkammat,
krusigt helskägg, sittande, iförd redingote, med korslagda
ben i en bekväm länstol, stilla och lugnt betraktande
världen och åskådaren.
Det var "min far", det var det porträtt fru Sarah Lack
hade på väggen av Mr Thomas Grant.
Och en alldeles ny värld uppgick så småningom för
patron Lack. Fru Lack kunde inte ha de strumpor, som
tillhandahölls i öbacka, hon måste ha engelska strumpor.
Och hon önskade, att patron Lack skulle vara en
gentleman och också ha engelska strumpor, och likaledes skulle
de tre flickorna ur första giftet ha engelska strumpor. Te
$4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
