Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelsefullare är väl det faktum, att äfven
möjligheten att med tanke och känsla komma i ett
bestämdt inre förhållande till sitt arbete så väsentligt
har minskats. Yrkeskänslan måste nedsättas till
ett minimum, när arbetet så godt som förlorat sin
kvalitativa färg. — Arbetet synes icke längre vara
ett utflöde af en personlighet utan förloppet af en
process: det är förtingligadt. Hvilket egenartadt
personligt medvetande kan framgå ur ett sådant arbete?
Hur kan arbetaren i fabriker för insektspulver,
liktornsringar och svafvelsyra få ett lefvande
förhållande till sitt yrke?»
»Den empiriska tekniken berodde på personlig
duglighet och erfarenhet. Den moderna tekniken
beror på ett objektivt vetande. Handtverkaren
omgaf gärna sin verksamhet med en hemlighetsfull
nimbus, hvars innersta väsen var uppenbar blott
för honom och hans yrkesbröder. Den nuvarande
produktionsprocessen beskrifves paragrafvis i
läroböcker, och hvar och en, som betalar kostnaden,
kan inhämta den. Arbetets hemlighet blir ett
simpelt geschäft.»
»Den enskilde arbetaren har ingenting att göra
med det hela. Kan knapphålssömmerskan i en
skofabrik känna sig som skomakare? Eller pojken, som
sköter en spikmaskin, som smed? Därtill kommer,
att den högt uppdrifna arbetsorganisationen bereder
allt större plats för det icke inlärda, d. v. s.
kvalitetslösa, arbetet eller att det arbete, man förr fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
