Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åskådningar, konstalster, samhällsinrättningar, seder och
bruk. Hvarje äkta kulturform har mer eller mindre
tydligt en personlig ursprungsbeteckning och en
personlig läggning. Den har kvalitet.
I motsats härtill måste vi — åtminstone
väsentligen — gifva rätt åt den djupe och känslige
Turgenjevs omdöme om vår tidsålder, ord redan från
1860-talet:
»I den kritiska öfvergångsperiod, hvari vi
lefva, äro alla artistiska och litterära arbeten på
sin höjd representativa för individuella meningar
och känslor, förvirrade och motsägande
reflexioner och för deras författares eklekticism, och
lifvet plottras bort i småsaker. Det finns ej mer
någon stor andlig rörelse, utom möjligen den
industriella, som ur synpunkten af naturelementens
fortskridande naturunderkastelse under
människosnillet kanske skall befria och pånyttföda släktet.
De största samtida poeterna äro enligt mitt
förmenande amerikanarne, som nu stå i begrepp att
genomskära Panamanäset och fundera på att anlägga
en elektrisk telegraf tvärs öfver Atlanten.» Och
grunden till oandligheten hos vår moderna kultur
kan ingen angifva bättre än hvad redan Fichte
gjorde, då han karakteriserade sin omgifning därmed,
att »människorna lättare kunde bringas till att hålla
sig för ett stycke lava i månen än för ett jag». Nå,
för min del tviflar jag verkligen på att jaget
eller personligheten skall finna ens sin existens
vetenskapligt erkänd, förr än den kunnat uppvisas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
