Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
togs och bars af enhvar som ett öde, som vi själfva
stodo maktlösa inför, och hvad som därvid kunde
vidgöras öfverlämnades åt Gud och hans
ställföreträdare af högre och lägre rang. Nu falla vi till
föga hvarken för faktisk natur eller bestående
samhälle och medgifva alls icke, att några som helst
fjättrande bojor på längden behöfva trycka
mänskligheten. Inte ens för ålderdomens järngrepp och
dödens majestät vill man definitivt vika. Och minst
af allt öfverantvarda vi åt några transscendenta
makter uppgifter, som vi tilltro oss att lösa själfva.
Antikens kultur var i grunden naturalistisk
och medeltidens historisk-religiös, medan vår allt
tydligare framträder som renodlad
mänsklighetskultur, en omätlig väfnad af klart medvetande och
fast vilja. Vågor af reagerande natur och historia
spola väl ännu ofta öfver vårt stundom hårdt
krängande kulturskepp och dölja dess linier för
blicken. Men sådant går öfver. Och då visar det sig,
att de drygt hundra år, som gått efter den stora
franska revolutionen med dess rusiga tro på
människolycka, människokraft och människosnille blott
gjort samma anda och riktning nyktrare och därför
verkningsfullare. Omhvälfningen (radikaliseringen)
fortgår ohejdadt i samma spår, ja, plöjer för hvar
dag djupare och ilar hastigare fram.
Det är de gemensamma mänskliga
intressena, som sitta i vår kulturs högsäte. Kretsar af
sådana allmännare intressen liksom ofvan- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
