Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bas än familje-, folk- och statsenhetens. Ja, den
fordrar med nödvändighet en sådan. En samling
på den bredaste bas af alla, den allmänna
mänsklighetskulturens. Den skulle annars helt och hållet
förneka och svika sin ställning som kulturrörelse.
För sina kulturändamål tar den nog i högsta grad
samverkan i anspråk, men detta kraf är och förblir
dock alltid sekundärt. Sin grundkraft har
liberalismen i individualiteten. Dess svåraste problem ligger
just i nödvändigheten att förena denna principiella
individualism med det gemensamma
mänsklighetskrafvet. Så länge liberalismens tillvaro liksom
utfylles af strider och striders buller, går det,
tämligen lätt att glömma af denna svårighet. Men då den
timma på fullt allvar slår, när programmet skall
utföras, när idén måste ta mandom och friheten bli
organisation, skall den varda så mycket
uppenbarare. I den stund, då det nya samhället skall byggas
upp af frihets- och kulturelementer, skall
bärkraften af liberalismens optimism pröfvas. Men
också af människohjärtats sista tro och sista hopp.
Det gamla historiska samhället består
väsentligen af ett helt annat virke än framtidsriket, det
nya rike. som redan begynner grundläggas midt
ibland oss. Det förra bildas långt mindre af
afsiktliga frihetssträfvanden och fixerade lyckomål än
af instinkter, som sammanhålla människorna till
organiska enheter och suga näring ur jord och blod.
Det är i långt högre grad än det nämnda riket
en produkt af omedvetna krafter, som verka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
