Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Det obestridligen for alla i materien verkande
krafter gemensamma är det, att de alla äro principer
för ett förverkligande, de äro den källa, ur hvilken
en verklighet framgår. Tyngdkraften åstadkommer
att någonting är verkligt i afseende på tyngd (-— att
det verkligen är tungt); värmekraften åstadkommer,
att någonting verkligen är varmt, eller den är skulden
till verkligheten af det tingets värme. Möjligheten,
anlaget till såväl det ena som det andra må finnas
hos materien i och for sig, verkligheten kommer först
med kraften. Hon är således princip för ett
förverkligande, hon är det, hvarur verklighet framgår.
Här är ännu en tvetydighet. Ty förverkligandet
eller verklighetens framgående kan betyda två saker.
Enligt dèt vanliga föreställningssättet ligger deri
be-" greppet successivitet, begreppet af ett småningom och
ett efter hvartannat; men jag ville påstå, att man
äfven kan tala om ett förverkligande, ett sättande af
verklighet, i hvilket detta begrepp icke ingår. Jag
medger mer än gerna, att denna successivitet alltid
är med, hvarheldst i den materiella verlden en kraft
är verksam. Till och med ljuset och elektriciteten,
som verka med en så oerhörd snabbhet, behöfva dock
för sin verksamhet en tid. Det frågas nu, om denna
successivitet i att frambringa en verklighet, hvilken
jag erkänner hos hvarje i materien verkande kraft,
nödvändigt ligger i sjelfva kraftens begrepp, så att
en kraft derförutan icke låter sig tänkas? Tydligt är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
