Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
inom sig innesluter all verklighet, alldenstund friheten
på grund af hans förutsättningar är en ren inbillning
och overklighet, och några fria föremål följaktligen
icke i verkligheten finnas. Vår fråga är således denna:
kan nödvändighetens yttersta grund sökas inom den
ofria verlden?
Hvad är i allmänhet skälet dertill, att man
frågar efter en ^rund till något? En byggnad, ett hus,
ett torn har en grund för att stödja sig på.
Byggnaden behöfver denna grund, emedan han den förutan
icke skulle kunna hålla stånd. Således om man
frågar efter grunden till något, så är detta derföre, att
det visar sig behöfva en grund, och en grund
behöfver det i alla de afseenden, hvaruti det icke äger
sjelfbestånd eller kan bestå för sig sjelft. Behof af
grund är således detsamma som bristande
sjelfständighet. Man talar äfven om, att den eller den
sanningen har sin grund i en annan sanning eller stöder
sig på denna. Så hafva satserna i Euklides alltid de
föregående satsenia till sina grunder. Och grund
betyder här detsamma som nyss. Ty när en sats eller
ett omdöme behöfver en grund, så är detta derföre,
att den satsen saknar sjelfständighet i afseende på
vissheten, d. v. s. att den icke är viss genom sig sjelf.
Det är således alltid sjelfständighet som saknas, der
grund behöfves. Och hv^rheldst sjelfständighet
saknas, der är alltid en grund af nöden; ty om
någonting icke i ett visst afseende är sjelfständigt, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
