Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
den mening, att de högre formerna aflösa de lägre.
En lägre form försvinner, och en högre träder i
stället. Att detta nu icke är detsamma, som att den
lägre formen förvandlas i den högre, det är
sjelfklart. Den lägre formen öfvergår lika litet till att
vara den högre, som 100 öfvergår till att betyda
1000, när penningsumman i min plånbok växer i den
proportionen. Men saken innebär ej heller, att den
lägre formen i sig verkligen innebär den högre, så
att den högre blott behöfde framdragas ur den lägre.
Låt vara att, med vissa begränsningar, den högre
formen till potensen eller anlaget fanns, der den lägre
fanns; men verkligheten af den högre formen fanns
icke i den lägre, ty det skulle nödvändigt innebära,
att den högre formen redan i och med den lägre var
verklig, och detta var icke händelsen. Den högre
formen kan således icke framgå ur den lägre eller
ur denna förklaras i anseende till sin verklighet, om
han ock derur skulle kunna förklaras i anseende till
sin blotta möjlighet, såsom anlag eller potens.
Hvarifrån kommer då den högre formen, när han faktiskt
uppkommer och naturligtvis icke kan uppkomma ur
intet? Han kan icke.hemta det nya i sig sjelf från
den lägre formen, ja icke heller ur flera eller färre
af de lägre formerna tillsammans; ty om det nya i
den högre formen verkligen är ett nytt, så fanns det
icke förut verkligt hvarken hos en lägre form för sig
eller hos alla tillsammans. Man kan svara: den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
