Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linderholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppträdde äfyen som vitter författare |
pä latin och (sign. Ut is) svenska.
2. Nikolaus (Nils) £.,
språkforskare, lexikograf, f. 1835, blef 1858
student i Upsala, tog 1861 kansli*
examen, blef 1866 filos, doktor och
e. o. amanuens vid
universitets-bi-blioteket, 1867 docent i nordiska j
språk och 1868 lektor vid högre lä- j
rarinne-seminariet i Stockholm. 1875
böljade han utgifva det stort anlagda ,
verket Nordisk familjebok,
konversations-lexikon och rcalencyklopedi, och
till 1880 qvarstod han som
hufvud-redaktör för detta arbete, hvilket
under hans ledning framskred till i
midten af bokstafven E. För öfrigt
har L. utgifvit följande skrifter: Om
allmogemålet i Södra Möre härad af i
Kalmar län (1867), Om uppfostran
hos forntidens nordboar (1870), Johan
Erik Bydqvist, minnesteckning (1878),
Regler och råd angående svenska språkets
behandling i tal och skrift (1882), Om
tilltalsord i svenska språket (1884) m.
m. Ett större arbete om svenska
spräkets behandling är f. n. under
tryckning.
Linderholm, Olof, naturforskare
teologisk författare, f. 1762, d. 1834
som kontraktsprost i Skara stift och
kyrkoherde i Mariestad, utgaf en
Lärobok i naturläran (1797), Nyare
rön och upptäckter (1802—03),
Sön-dag sandaktsöfningar för barn (1805,
2:dra uppl. 1851), lör sök till
förbättring af den svenska psalmboken (1807),
en öfversättning af Anakreons sånger,
en öfversättning af Bastholms
vishets-och lycksalighetslära m. m.
Linderot, Lars, predikant, f. 1761,
d. 1811 som komminister i Göteborgs
stift, var en, bland sin tids
utmärk-taste och inflytelserikaste predikanter.
Hans Högmessopredikningar (3:dje uppl.
1856), hvilka med svårighet
samlades och utgåfvos efter hans död,
tillhöra ännu vår allmoges
uppbyggelse-böcker. L. författade äfven en sam-
ling Andliga sånger och
tillfällighetsverser (1815, 3:dje uppl. 1860), som
likaledes fortfarande begagnas af
allmogen.
Lindestolpe {iörat Linder), Johan,
medicinsk författare, f. 1678, d. 1723
(1. 1724) som assessor i collegium
medieum, utgaf några smärre skrifter
i medicinska ämnen.
Lindfors. 1. Anders Otto L,
lexikograf, f. 1781, blef 1798 student
i Lund, 1802 filos, magister, 1803
docent i pädagogik och didaktik,
1805 docent i teoretisk filosofi, 1811
adjunkt i historia, 1816 professor i
samma ämne och 1826 professor i
romersk vältalighet och poesi. 1829
hade han som prebende fått ett
pastorat i Lunds stift, och
1830ntnäm-des han till teologie doktor. Död
1841. L. är mest känd genom sitt
stora verk Fullständigt svenskt och
latinskt lexikon (2 delar, 1815—24). Han
utgaf dessutom tvänne betydande
vetenskapliga arbeten: Index
latinita-tis in Ciceronis Brutum (1804) och
Handbok i romerska antiqvitetema (1814,
2:dra uppl. 1830) äfvensom en mängd
akademiska disputationer.
2. Johan Otio X., den förres son,
läroboksförfattare, f. 1817,
kontraktsprost i Lunds stift, har utgifvit en
Latinsk elementarbok’(1858, 2:dra uppl.
1863), en Latinsk rhetorik (1863) m. m.
| 3. Axel Otto L., den förres son,
j vitterhetsidkare, f. 1852, medicine
doktor och docent vid Lunds
högskola, har författat tvänne berättande
skaldestycken En sommarsaga och En
j prestgårdsidyll (tillsammans utgifna
, 1880 under titeln Två dikter).
Lindgren. 1. Henrik GerhardX.
orientalist, f. 1801, blef 1815
stu-; dent i Upsala, 1821 filos, doktor,
I 1830 docent i arabiska, s. å. adjunkt
i grekiska och österländska språk,
| 1836 prästvigd, 1841 kyrkoherde i
| ärkestiftet och 1845 kontraktsprost,
’ 1838 erhöll han professors titel. Död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
