Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhets-akademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Wadström. Se ”Dagen före
drabbningen” af R. Hjärne. — Ett annat
«ällskap med samma namn fans i
Linköpings skola, stiftadt af skalden
K. F. Dahlgren.
Yitterhets-akademien stiftades
•d. 20 mars 1753 af drottning Lovisa
Ulrika. Den skulle hafva till
ändamål att ”frambringa en ren smak,
et städadt tanke- och et höfsadt
skrifve-*ätt, såsom uti samhället nyttige,
prydelige och behagelige.” Derför
■skulle akademien ”äga til sitt
göro-mål” historien, antiqviteter, med hvad
till bäggesupplysning hörer, samt
vältalighet äfvensom svenska språkets
uppodling. Enligt de 1753 af
konungen utfärdade stadgarna skulle
akademien i utgifha handlingar yttra
aig om svenska och främmande
skrifter. Sammanträdena skulle hållas
«n gång i veckan. Akademien, som
redan under Lovisa Ulrikas lif varit
overksam en längre tid, upphörde
med hennes död, 1782, att existera,
men upplifvades ånyo af Gustaf III
-d. 20 mars 1786, samtidigt med att
svenska akademien stiftades, och fick
då sitt nuvarande officiella namn:
vitterhets-, historie- och antiqvitets-
akademien. Föremålet för dess
verksamhet skulle derefter vara
”historiens, antiqviteters utforskande,
me-daillers och inscriptioners uttydande,
upfinnande samt författande.”
Ledamöterna skulle bestå af tre klasser:
hedersledamöter (14), arbetande
ledamöter (20) och korresponderande
ledamöter (ett obestämdt antal),
oberäknad t utlänningar, hvilka äfven
fingo hedras med kallelsebref. De
arbetande ledamöterna skulle vara
förpligtade att årligen inlämna
”af-handlingar eller försök” i det som
utgjorde akademiens föremål.
Akademiens sekreterare är riksantiqvarien,
hvilken jämväl är föreståndare för det
under akademiens inseende stående
historiska museet och myntkabinettet
och hvilken i denna egenskap har
under sig tvänne amanuenser och en
tecknare. — Vitterhetsakademien har
genom sin sekreterare bl. a. utgifvit:
Kongl. svenska vitterhetsacademiens
handlingar (5 d. 1755 — 88), Kongl.
vitter-hets historie och antiquiiets academiens
handlingar (30 d. 1789—1885) och
Antiqvarisk tidskrift för Sverige (8 d.
1864—85).
Yitterhets-samfundet i
Up-gala, ett d. 23 febr. 1791 af några
Upsala-studenter stiftadt vittert
sällskap^ som troligen upplöstes 1793
eller kort derefter. Bland
medlemmarna märkas bröderna Silfverstolpe,
L. Regnér, Kl. Fleming, P. A.Tham,
O. Kolmodin, J. Stenhammar, Höijer
m. fl. Till hedersledamot invaldes
1793 landshöfdingen i staden, den
bekante Schröderheim. De vittra alster,
som upplästes inom sällskapet, bestodo
af flere vältalighetsprof på prosa än
på vers. Se skrift af Göthe samt
Ant. om slägten Silfverstolpe, s. 250.
Yitterlek (Sällskapet ViUerlekJt
ett 1758 i Stockholm af O. Bergklint
stiftadt vittert sällskap, som utgaf
trenne delar vittra Öfningar (1760
—63). Det upphörde sannolikt 1766.
Dess verksammaste medlem lär ha
varit kanslisten Stenius (d. 1766).
Vittrock, Veit Brecher, botaniker,
f. 1839, professor och intendent för
vetenskapsakademiens botaniska
afdel-ning, har författat åtskilliga
vetenskapliga uppsatser i Upsala
högskolas och vetenskapsakademiens
publikationer. Led. af vet. akad. 1878.
YiYa’llius, Lars, vitter författare,
f. 1605, d. 1669 som f. d. auditör
vid gardet, författade på latin och
svenska en mängd skaldestycken, som
på sin tid förskaffade honom ett stort
anseende som poet. Hans dikter
ut-gåfvos af Hanselli 1869 (med
biografi). Se Hist. bibi. för 1880.
Yolf Biltog, pseudonym lör V.
Bäckman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
