Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokomotivpersonalens tjänstgöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blottade också interiörer, som visade att en annan uppskattning av
lokomotivmannens arbete måste företagas försåvitt trafiksäkerhetens
krav ej skulle äventyras. Några exempel på vad vederbörande kunde
tillåta sig ifråga om personalens utnyttjande förtjänar anföras: I
Skånska Aftonbladet för den ii aug. 1897 förekom under rubriken:
"19 timmars arbetstid för lokomotivpersonalen" en redogörelse för
huru en del av personalen, som tjänstgjorde å linjen Hälsingborg-
Halmstad, vissa dagar fingo börja tjänstgöra kl. 4 på morgonen och
sluta först vid i l-tiden på aftonen. "Under hela denna tid fanns icke
något tillfälle att lämna maskinen ens för intagande av ett mål mat,
utan måste sådant medtagas och förtäras å maskinen, när
tjänstgöringen någon gång under dagens lopp lämnade tid över därtill", säges
i den angivna tidningen. Tjänstgöringen var första dagen 6 tim. 5 min.,
den andra dagen 19 tim. samt den tredje dagen 10 tim. 54 min. Ingen
fridag erhölls utan efter 3:dje dagen började turen omedelbart på
nytt. Tjänstgöringstiden å denna turlista uppgick till 350 tim. för
månad.
Enligt de uppgifter som återfinnas i den av Nordiska
Lokomotiv-mannaförbundet utgivna broschyren "Lokomotivföraren" förekom år
1901 en turlista vid Karlskrona-Växjö järnväg på 285 timmar pr
månad, varvid tid dock ej var inräknad för loks gång till och från
lokstall, kol- och vattentagning, slaggning m. m. Vid Östra Skånes
järnväg förekom, ävenledes år 1901, en turlista för snälltågspersonal
som åkte 5,600 km. pr månad. Första dagens tjänstgöring utgjorde
7 timmar, andra dagen 14 timmar (därav i i reserv), tredje dagen
16 timmar (därav 3 i reserv). Då fridagar ej heller här erhöllos,
tjänstgjorde således personalen 330 timmar pr månad förutom cirka
40 timmar reserv.
Man får ej förvåna sig över om personal, som arbetade under
sådana förhållanden, skulle bliva nedbruten samt i socialt avseende
efterbliven. Det blev de på iSgo-talet bildade
lokomotivmannaföreningar-nas kanske första och främsta uppgift att söka råda bot för de olidliga
tjänstgöringsförhållandena.
Vid Nordiska Lokomotivmannaförbundets kongress i Göteborg år
1898 behandlades även frågan om lokomotivpersonalens
tjänstgöringstid, varvid kongressen efter en ingående diskussion beslöt:
"att protestera mot den onaturligt långa tjänstgöringstiden, som är rådande vid
järnvägarna. Allmänheten har rätt att fordra full säkerhet till liv och lemmar
under sina resor och kongressen anser, att detta ej kan erbjudas av en personal
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
