- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
79

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOSPITALEN’.

79

stånden (på bondeståndets vägnar dock två civila tjenstemän). Denna
»Deputation öfver samtelige hospitalen och barnhusen i riket» stadfästes
genom k. brefvet af den 3/3 1757. På anmälan och förelag af
deputa-tionen till riksdagen 1762 utkom k. förordningen af den ll/4 1763
»angående hospitals- och barnhusinrättningarne i riket».

Enligt denna förordning indelades de personer, hvilka borde å
hospital intagas, i tre klasser. Första klassen utgjordes af »sådana,
som antingen af ålderdoms skröplighet, långvariga krämpor eller någon
slags ofärdighet hindras at sjelfve förskaffa sig tillräckligt underhåll, och
ej äga anhöriga, som äro i stånd at dem wårda eller ock wiid
tilltagande åren lidit sådana olyckor, at deras näring afstadnat, samt numera
blifvit orklösa att wälja sig annat näringssätt».

Till andra klassen räknades dårar, borttagna och med smittosamma
eller oboteliga sjukdomar, såsom kräfta, fallandesot, spetelska med mera
besvärade menniskor, »hvilkas vistande ibland andra är ohyggeligt eller
skadeligit, de där således ej på något sätt kunna förvärfva sig annat af
sina medborgare, än deras medlidande».

Nödlidande af tredje klassen voro barn, »som af sina föräldrar,
för deras torftighet skull, ej kunna njuta underhåll: sådane gifwa dock
hopp att kunna blifva nyttiga medlemmar i det allmänna och fordra
derföre ömmare vård än alla de andre».

»När den i kyrkolagens XXVIII cap. 5 § grundade och med
lands-höfdinge Instructionen öfverensstämmande skyldigheten att hvarje socken
bör föda sine fattige af första slaget, till obrottslig efterlefnad
vederbörligen handhafves och inga sådane fattighion, som hvar i sin socken
böra försörjas, blifva i de på kronoförläningar fotade hospitalen intagne,
så kunna ej allenast de under andra classen nämnde uslingar, hvars
vistande bland andra är ohyggeligt eller skadeligit, därstädes njuta
underhåll, utan ock en ansenlig fond öfverblifva till hjelp för fattige späda
barn, hvars räddning är desto angelägnare denna tiden, då folkbristen i
alla näringar gör sin skadeliga verkan nog känbar».

Till förstärkande af hospitalsfonden föreslogo ständerna tillika i
skrifvelse af den 21 6 1762, att personer kunde »insätta penningar på
lifränta i hospitalscassau emot 8 à 10 till 12 % efter deras ålder samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free