- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
133

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133 KIRURG. SOCIETETENS FÖRHALL. TILL 11ILITÄRLÅK ARE VÄRDEN.

tliet han her vthinuan så rnykit better ma kunna komma till rätta förbe:te
Hans löhn så wijdha welat förbættra, at han Tjugu rd:r der till
åhr-Iigen må bekomma, Gudh alzmechtigh edher betalandes, Nådeligen, Aff
Ståckholm den 8 October anno 1636 1).

De för »bardskärareembetet» 1571 utfärdade privilegierna föreskrefvo
numera det som ett embetet tillköraude åliggande, att utbilda lämpliga
personer för handhafvande af sjukvården vid militären och att vid
förefallande behof förse den med nödigt antal fältskärer. Till en början synes
en del af dessa fältskärer varit anställd vid arméen och flottan endast
för tillfället, så länge behofvet kräfde. Först 1611 antog Karl IX en
särskild »barberare» för krigsfolkets behof i Stockholm med årlig lön
och från 1613 finnas bardskärare upptagna i regementenas stater. Vid
hvarje ryttarefana fanns en och vid hvarje regemente i början två
bard-skärare, men deras antal ökades snart till fyra. Aflöningen var olika
för de värfvade och de utskrifna trupperna samt vexlade under olika
tider 2).

Sedan bardskärareembetet eller som det från 1646 kallades
»barberareembetet» och från 1685 »societas chirurgica» vunnit en större
utsträckning och antalet af dess medlemmar ökats, var det till den, som
vederbörande i främsta rummet vände sig för erhållande af fältskärer.
När ett större behof af militärläkare uppstod, nödgades likväl societeten,
som omöjligen kunde anskaffa det nödiga antalet af svenska fältskärer,
vända sig till utlandet. Under 17:de seklet voro derför fältskärerne till
stor del från Tyskland iuförskrifna eller inflyttade personer. Kongl.
Maj:ts resolution på direktörens öfver kirurgiska societeten Evald Ribes
underd. memorial af den 2% 1741 »angående fältskiärsgesällers
inför-skrifvande till den härvarande eskaderns behof», gifven i Stockholm den
®/4 s. å., innehåller:

Hos Oss har bemälte directeur i underd. andragit omöjeligheten at
inrikes förskaffa de för den härvarande escadren nödige fältskiärsgesäller,

’) I Finlands statsarkiv.

*) A. H. "Wistrands uppsats i Hvgiea. 1850, sid. 38S—389,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free