- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
301

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjukhus i TORNeå.

301

gåfvos till oktober månads slut 363 man, under november 403 och
under december 349 man eller tillsamman 1,115 man1). Såsom en viktig
orsak till den stora dödligheten anges, »att de till stor del mycket svagt
sjuke icke kunde uthärda att föras dels sjö- dels landväg under så kall
väderlek, särdeles som de intet voro försedde med kläder för resan.
Manskapet i allmänhet och särdeles vid finska regementerne äro i
saknad af beklädning, så att en del knappast kunna skyla sig».
Dödligheten torde likväl äfven senare varit ganska stor, emedan
sjukhusdirektorn Rothman i början af april månad 1809 anmälde om behofvet
af 12 man hvarje dag till handräckning vid grafvarnas uppkastande.
Befolkningen i stadens närhet klagade dock öfver det vårdslösa sätt,
hvarpå de döde begrofvos och anmälde hos landshöfdingen, »att
hundratals lik ligga ofvan jord, utan att hafva erhållit annan begrafning än
som kan väntas af fiende på ett slagfält och ej en gång så hyggeligt,
då liken ligga nakne till ett ohyggeligt spectakel». Sjukhusintendenten
Adolf Magnus Gripenberg, som undersökte förhållandet, fann
väl att klagomålen voro öfverdrifna, men måste i memorial af den 1I/5
s. å. medgifva, att grafvarna icke ägde det föreskrifna djupet,
»hvartill orsaken varit brist uppå biträde af folk, så väl för tillsyn, som till
grafvarnas uppkastning».

Ännu kan till belysning af tidsförhållandena anföras, att de i
lasarettet intagne sjuke stundom synas hafva saknat tillräcklig föda,
liksom äfven bristen på ved för sjukhusets och apotekets behof tidtals
var mycket stor. Härom anmälde Gripenberg i memorial af den
2%2 1808 följande:

»Gryner hafva icke på flere veckor varit att tillgå, och äfven mjöl,
som af svagt och illa torkadt korn blifvit ganska vårdslöst och groft
förmalit, har så otillräckligen erhållits, att provianteringarne icke kunnat
å behöriga dagar verkställas, och manskapet i fem à sex dagar måst
sakna sitt behof. Sjukhushästarne (äro) dessutom för få till antalet och
commissarierne hafva måst göra flere fruktlösa resor utan att vinna
ändamålet.

*) Enligt uppgifter i krigsarkivet. — Dahlgren beräknar antalet vårdade sjuke

i IJmeà intill den ’/, 1809 till 3,800 man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free