Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1887
j. ÖBRVATT
RUD
« IV, :
IC, Bry
SEDLIGHETSDISKUSSIONEN I VERDANDI 1887.
Litteratören Hinke Bergegren: De,
som beskärma sig öfver osedligheten
i våra dagar, glömma tyvärr före-
gående generationers syndaregister.
Man skulle kunna tro att våra för-
äldrar lefvat som englar, men att
de åtminstone inte varit könlösa
englar, därpå utgör den ärade för-
samlingen sjelf ett vittnesbörd.
Försöken att rädda de s. k. fallna
misslyckas nästan alltid. Hvarföre?
Ombytet är för starkt: förut så
riktigt könsumgänge, sedan intet
allss Man borde åtminstone låta
flickorna på räddningshemmen ha
en älskare.
Professor Waldemar Rudin: Nej,
låtom oss hålla fast vid äktenskapets
helgd. Dess betydelse är ju bland
annat att vara en garanti mot den
lössläppta kärleken.
Lice. Knut Wicksell: Vänd om
frågan och se den ur de lägre
klassernas synpunkt! Är deras fordran
på kvinnans renhet alldeles obe-
rättigad? Huru kan det system för-
svaras, som medför den ena samhälls-
klassens uppoffrande till den andras
förmån, såsom nu sker genom pros-
titutionen, hvilken just utgör den
nödvändiga konsekvensen af de
nuvarande förhållandena.
Fur. fil kand. Johan Lilliehöök:
Både gruppäktenskap, mångkvinneri
och mångmänneri m. m. hafva på
olika stadier ingått i det sedliga
42
medvetandet. Man får ej stämpla
allt sådant som blott sedliga för-
villelser, och stanna i stum beundran
inför det beprisade äktenskapet.
Äfven äktenskapet, sådant vi känna
det, kommer att växla form och
innehåll, och det liksom allt annat
bör få bedömas och kritiseras.
Fil. Kand. O. E. Lindberg: Köns-
driften — denna naturkraft — är,
har man sagt, öfverflödande. Må
så vara, men detta öfverflöd måste
tyglas af förnuftet. Detta, säger
man nu, kan aldrig realiseras. Jo,
men villkoret härför är att behärska
sig sjelf. Detta kan ernås genom
en sann uppfostran, men så långt
äro vi ännu ej komna; vi äro i
detta afseende ännu i människoslägtets
barndom. Men redan nu gifves det
yttre hjälpmedel. Ett sådant är tidiga
giftermål, såsom ett surrogat härför
vore tidiga förlofningar att förorda,
ty erfarenheten visar, att man då kan
lefva kyskt, äfven om man förut i
sedligt hänseende ej lefvat klander-
fritt.
Herr G. af Geijerstam: Jag minnes
ett ansigte, hvarken fult eller vackert,
ett utseende som de flesta, men som
Just genom sina outvecklade drag,
genom det outpräglade i uttrycket
täste sig i min erinran. Jag återsåg
det några år senare; det barnsliga,
famlande uttrycket var nu borta;
det hade gifvit rum för ett bestämdt,
allvarligt, medvetet, vittnande om
en själens adel, som endast vunnits
genom personlighetens eget utveck-
lingsarbete. Det är under denna bild,
som Jag betraktar utvecklingen;
den går ej från ett absolut godt
till ett absolut ondt eller tvärtom,
dess väg och dess gränser äro helt
andra.
Kand. O. Levertin: Jag måste
inlägga en gensaga mot en före-
gående talares uppfattning af kysk-
heten, att häri det afgörande skulle
ligga i frågan om den rent yttre
afhållsamheten. Det finnes äfven
en själslifvets renhet, en tankarnas
och känslornas kyskhet, och utan
denna är den fysiska renheten värde-
lös. Finnes denna inre renhet; då
eger man ej rätt att stämpla en
menniska som osedlig, äfven om
hon före sitt äktenskap haft en för-
bindelse.
Teol. stud. Hogner: Konsekven-
serna af den fria kärleken äro 1:0)
kvinnans förnedring Chon nedsättes
till ett njutningsmedel); 2:0) för-
summandet af barnens uppfostran
(njutningen blir samlifvets mål);
3:0) arbetslustens nedsättande. Nam-
net den fria kärleken är en usur-
pation; naturdrift är icke kärlek,
denna är en förnuftig känsla och
driften är ofri och djurisk. Den
»fria kärleken> innebär att låta
djuret inom oss herska öfver men-
niskan; detta är ej humanitet, utan
bestialitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
