- Project Runeberg -  Medicinsk terminologi /
145

(1971) [MARC] Author: Acke Renander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Encelialgi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Encelialgi

145

Endoneuriet

fostrets hjärna för möjliggörande av
förlossning; 2. anatomisk undersökning av
hjärnan.

En|celi|algi’, (/. -coeli|alg{i’a, -i’ae av g. en,

in -{- koili’a, buk): smärta i ett bukorgan.
Enchondro’ma: se enkondrom.
En|cra’ni|us, -i (/. av g. en, in -f- krani’on,
hjärnskål): dubbelmissfoster med parasiten
innesluten i autositens skalle.
End- (av g. e’ndon): inne-. -ade’Iph|os, -i (/.
av g. adelpho’s, broder): tvillingmissfoster
med parasiten innesluten inom den andra
tvillingens kropp 1. i en tumör, -angi’t (/. -is,
-idis av g. angei’on, kärl): infl. i kärlintima,
-aorti’t (/. -is, -idis av g. aorte’, aorta):
end-angit i aorta, -arteri’t (/. -is, -idis av g.
arte-ri’a, artär): infl. i artärernas i’ntima. E.
chro’nica defo’rmans ~ ateroskleros. E.
obliterans: e., som för till tilltäppning av
kärlet.

E’ndagsfeber: se ephe’mera.
En|demi’, (/. -dem | i’a, -i’ae av g. en, in -f
de’mos, folk): till viss ort begränsad och
där inhemsk farsot, i motsats till epidemi
och pandemi. Ende’misk, (/. Ende’mic | us,
-a, -um): inhemsk.
Enjderma’1, Enjdermatisk (av g. en, i +
de’rma, hud): i huden. Syn. intrakutan. E-a
metoden: förr bruklig metod att genom
dragplåster blottlägga underhuden och
därigenom bereda bättre väg för resorption av
på huden anbringade läkemedel.
Endiemal (/. -um, -i): barbitursyrederivat,
antileptikum, sedativum.
Endo-: se en- och end-.
Endoa’gar: näragar med tillsats av soda,
mjölksocker, fuksin och natriumsulfit; för
differentiering av ko’li- och
ty’fusbacillgrup-perna.

Endo- (av g. e’ndon): inom-, -ca’rdium: se
-kardiet. -cellulär, (l. -cellula’r|is, -e): inom
cellen, -cervici’t (/. -is, -idis): infl. i cervix
uteri slemhinna, -cervika’1, (/. -cervica’l|is,
-e): inom cervix uteri, -chondra’lis: se
-kon-dral. -chondro’ma: se -kondrom. -colpi’tis:
se -kolpit. -donti’, (/. -dont|i’a, -i’ae av g.
odou’s, tand): läran om
emalj-dentin-pulpa-systemets (endodo’ntets) anatomi, patologi
och terapi. Jfr odontium, parodonti.
-en-zy’m: intracellulärt enzym, -flebi’t, (/.
-phle-bi’t|is, -idis av g. phlebs, ven): infl. i en vens
intima. E. porta’lis pylephlebitis — infl.
i portådern, -fy’t, (/. ’-phyt|on, -i av g. phy-

to’n, växt): växtparasit, som lever inom andra

växter 1. djur. Syn. entofyt. Jfr ektofyt. -ge’n,
(/. ’-gen|es av g. genna’o, alstra): alstrad
inuti organismen, av inre orsaker, ej genom
yttre inflytelser. Jfr exoge’n. E. urinsyra:

u. som vid purinfri föda avsöndras med
urinen och sålunda måste leda sitt ursprung
från kroppscellernas nukleinomsättning. E.
psyko’s: p. på medfödd konstitutionell
grund, -ka’rdiet, (/. -ca’rdi|um, -i av g.
kar-di’a, hjärta): hjärtats innerhinna. Jfr epi-,
perikard. -kardi’t, (/. -cardi t is, -idis): infl.
i endokardiet. E. lenta (/. le’ntus, långsam):
malign, långsamt förlöpande e., orsakad av
Streptoco’ccus viridans (grönväxande
var-bakterier). Åtkomlig för
penicillinbehandling. Jfr lentasepsis. E. ulcero’sa (/.
ulcero’-sus, full av bölder): septisk e. med sårigt
vävnadssönderfall. E. vegetativa 1.
verrucosa (/. verrucosus, full av vårtor): e. med
vårtlika trombotiska avlagringar på
klaf-farna. -kolpi’t, (l. -colpi’t|is, -idis av g.
ko’lpos, slidan): infl. i slidans mukosa o.
submukosa. Jfr parakolpit. -kondra’1 (/.
-chondra’l|is, -e av g cho’ndros, brosk):
inuti brosk. E-t ben: ben utvecklat inne i
brosk, -kondro’m, (l. -chondro’m|a, -atis av
g. cho’ndros, brosk): kondrom på platser,
där normalt ingen broskväv finnes, t.ex. i
testisklar. -kri’n, (/. ’-crin|us, -a, -um av g.
kri’no, avsöndra), -kri’na organ 1. körtlar:
organ med inre sekretion,
insöndringsorgan, blodlymfkörtlar. Endokrinoge’n:
sammanhängande med den inre sekretionen,
-krinologi’: läran om de endokrina organen,
deras fysiologi och patologi, -krino’s, (/.
-crino’s|is, -is): på endokrin rubbning
beroende sjukdom, -laryngea’1 (/. -is, -e av g.
la’rynx, struphuvud): inom struphuvudet
befintlig. E-t ingrepp; e. operation. -lymfa:
vätskan i den membranösa hörsellabyrinten,
-lysi’ner (av g. ly’o, lösa): bakterielösande,
från leukocyterna stammande ämnen,
-me’t-riet, (/. -me’tri|um, -i av g. me’tra, livmoder):
livmodersslemhinnan, -metrio’m (/. -a, -atis),
-metrio’s (1. -is, -is): omskriven resp. diffus
anhopning av endometriumlik vävnad på
främmande plats (närliggande organ);
uppstår antingen gnm att endometriet växer på
djupet Cprimär, intern -metrios) 1. gnm
avläggare (sekundär, extern -metrios). -metri’t
(/. -is, -idis): infl. i livmodersslemhinnan. Jfr
metrit, para-, perimetrit. E. decidua’lis: e. i
decidualvandlat endometrium och sålunda
i gravid livmoder. E. catarrha’lis, e.
gonor-rho’ica, e. tuberculo’sa. -myokardi’t, (/.
-myocardial is, -idis av g. mys, muskel + kardi’a,
hjärta): infl. i endo- och myokardiet.-my’si|-

-um, -i (/.): bindvävssepta kring muskel-

faskiklarna. -nasa’I (I. -is, -e av na’sus, näsa):
inom näsan, -neuriet, (I. -neu’ri|um, -i av
g. neu’ron, nerv): det inre perineuriet,
bindväven mellan de sekundära nervbuntarna i

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:34:48 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medterm/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free