Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Neurom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neurom
389
Neuronyxis
relse ledande retningens uppkomst och till
hj ärtrörelsernas koordination. Jfr myogena
teorien, -gli’a, (/. ’-gli|a, -ae av g. gli’a, lim):
nervkitt, den nervösa vävnadens epiteliala
stödjesubstans (neurogliaceller med deras
utskott, -glio’m (/. -a, -atis): nervsvulst, som
innehåller både neuroglia och egentlig
nerv-väv. -hypofysen, (/. -hypo’phys|is, -is av g.
hypo’, under + phy’sis, växt): hypofysens
bakre och mindre, av nerwäv bestående lob.
Syn. lo’bus nervo’sus h. -kerati’n (av g.
ke-ras, horn): svavelhaltig äggvitekropp i
gliacellerna. -krini’, (/. -crin|i’a, -Vae av g.
kri’no, avsöndra): avsöndring av
hypofys-hormon till centrala nervsystemet
(hypo-ta’lamus). Jfr hemokrini. NLA: förkortning
för neuroleptanalgesi. -labi’1 (av /. la’bilis,
osäker): nervös, nervöverkänslig, -labyrinti’t,
(/. -labyrinthici is, -idis, av g. laby’rinthos):
infl. i hörsellabyrintens nervösa element.
le’ptik|a sing, -um, (/. -leptic|a, sing, -um
av g. lepsis, gripande): medel mot
psykoser. -leptanalgesi: modern narkosmetodik,
varvid en differentierad effekt eftersträvas.
Tidigare eftersträvades vid narkosen sömn,
muskelslapphet, smärtfrihet och central
reflexdämpning med ett enda narkosmedel.
Nu kan man med tillhjälp av vissa droger
lägga tyngdpunkten på vissa kvaliteter,
t.ex, på den analgetiska effekten trots att
patienten befinner sig i ett mycket ytligt
och ringa påfrestande stadium. Med
moderna högpotenta analgetika kan man
åstadkomma en komplett generell analgesi,
vilket tillåter även de största kirurgiska
ingrepp, under det att den hypnotiska
effekten är obetydlig. Den analgetiska
effekten åtföljs av en samtidig
respirato-risk depression och kräver därför i dessa
fall konstgjord ventilation. Denna
differentierade metod betecknas med
förkortningen NLA.
-lipomato’sisdoloro’sa:seadi-po’sitas doloro’sa. -logi’, (/. -log | i’a, -Vae
av g. lo’gos, lära): vetenskapen om
nervsystemet i friskt och sjukt tillstånd. Neurolog
-lu’es, (/. Mu|es, -is): syfilis i
nervsystemet. -lymfati’sm, (/. -lymphati’sm|us, -i):
exsudativ diates med neuropsykiska
symptom. -ly’s, (/. -lys I is -is av g. ly’o,
lösgöra): en nervs frigörande från tryckande
omgivning, t.ex. ur en kallus.
Neur!o’m (/. -a, -atis): nervsvulst. N.
plexi-fo’rme: med fibromatos förbundet n.
ve’-rum, som i en 1. flera nervstammar bildar
ett konvolut av i rankor slingrande knöliga
nervsträngar. Syn. rankneurom, Verneuirs
neurom. N. spu’rium: fibrom, lipom,
myx-om och sarkom, som utgå från nervers
bindväv, perineurium 1. endoneurium. Se
gliom, neuroepiteliom, neurofibrom. N.
ve’-rum: antingen n. amyelVnicum: utan
mye-linskidor kring neuriterna; n. myelVnicum:
med märgskidor; n. ganglio\na’re,
-cellula’-re: med ganglieceller bland nerverna.
Neuro- (av g. neu’ron): nerv-, -malaci’, (/.
-malac|i’a, -Vae av g. malaki’a,
uppmjukning): sjuklig uppmjukning av nerverna,
-mato’s (/. -is, -is): multipla neurom. -me’rer
(av g. me’ros, del): den segmentala
uppdelningen av det embryonala nervsystemet,
analogt med myomerer. Neuromeri.
-mlme’-s|is, -is (/. av g. mi’mesis, imitation):
efterapande av organiska sjukdomar, t.ex. vid
hysteri, -muskulär svaghet: muskelsvaghet
vid nervös utmattning, -myeli’t (/. -is,
idis av g. myelo’s, märg): infl. av nerv- och
medullär substans. N. o’ptica: akut myelit
med neuritis optica. -my(os)i’t (/. -is, -idis
av g. mys, muskel): samtidig infl. i en nerv
och dess tillhörande muskel.
Neur|o’n, -o’riis (/. av g. neu’ron, nerv):
nervenhet, dvs. en gangliecell med dess utlöpare.
Man skiljer på neuron av första och av
andra ordningen. I en motorisk bana går
första 1. centrala neuronen från hjärnbarken till
en gangliecell i ryggmärgen, med vilken den
står i kontakt; den perifera eller andra
ordningens neuron utgöres av denna
ryggmärgs-gangliecell med dess nervtrådsutskott och
nervtrådsändplatta i muskeln. I fråga om
sensibla nerver är den perifera neuronen
den första ordningens, enär retningen utgår
från periferien. Med hänsyn till
nervströmmens riktning kallas de till centr.
nervsystemet ledande: inåtledande, centripetala,
afferenta 1. sensibla, de från centr. nerv
syst. ledande: utåtledande, centrifugala 1.
efferenta (motoriska de till muskler,
sekretoriska de till körtlar).
Neurono- (av g. neu’ron): neuron-, -fagi’, (/.
-phag[Pa, -Vae av g. phagei’n, äta):
nerv-cellsdestruktion gnm fagocytos
(neuronofa-gocyter). -foni’, (/. -phon|i’a, -Vae av g.
phone’, ljud): sällsynt koreiform sjukdom i
larynx- o. exspirationsmuskulaturen,
yttrande sig med skarpa ofta djurliknande skrik o.
läten, ’-s (/. -is, -is): sjukdom av nervöst
ursprung.
Neuro- (av g. neu’ron): nerv-. -ny’x|is, -is (JL
av g. ny’xis, punktur): punktion av nerv.
-oftalmologi’, (/. -ophthalmologic, -Vae av
g. ophthalmo’s, öga + lo’gos, lära):
-otolo-gi’, (/. -oto|Iog[i’a, -Vae av g. ous, öra +
lo’gos, lära): den del av oftalmologin resp.
otologin, som rör resp. organ o. deras
samband med nervsystemet, -papilll’t (/. -Is, -idis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
