Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stålbad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålbad
551
Subjektiv
som förekommer i flytande storax( Se
detta ord.)
Stålbad (t. Stahlbäder): bad i vatten
hållande dubbelt kolsyrad järnoxidul
(bikarbonat-o. ferro joner).
Stäm-banden: pariga bandformiga bildningar
i struphuvudet. Falska s.: plfcæ
ventricu-la’res, fickbanden, de övre ej ljudbildande
banden. Äkta s.: ligame’nta voca’lia, de
ljudbildande nedanför ventri’culi lary’ngis
liggande banden, -bandsförlamning: syn.
glot-tisförlamning. -bandskramp: syn.
glottis-kramp, spa’smus glo’ttidis. -fre’mitus: se
fre’mitus pectora’lis.
Stärkelsearter, (/. A’myl|um, -i av g.
amy-lon) är sammansatta sockerarter, (CeHioO,-).
I vatten lösliga eller svällande, amorfa
kolhydrat som icke har söt smak. Hit höra
även gummiarterna. Mycket hög
molekylarvikt. I form av horn avlagrad i
växt-cellerna, i synnerhet i sådana som skola
utvecklas till plantor. Vissa enzym,
diasta-ser, överföra den i dextrin och maltos.
Andra stärkelsearter äro inulin, likenin i
lavar och glykogen i djurorganism (särskilt
i levern), som vid hydrolys ger glykos.
Hit höra, förutom de nämnda, arabin och
växtslem. Se även gummiarter.
Stödje-förband: förband för att ställa vissa
kroppsdelar i ro t.ex. i gipsförband. Syn.
kontentivförband. -vävnad: vävnad, vilken
ss. bindväv, benväv, neuroglia m.fl. tjäna
som stöd för annan vävnad. Jfr
bindesubstansvävnad.
Störtförlossning: utomordentligt hastigt
förlöpande — inga förberedelser hinna
företagas — förlossning. Syn. paetus
præcipi-ta’tus.
Stötdos: extremt stark engångsdos.
Sua’v|is, -e (/.): ljuv.
Sub- (av I. sub): under-. -ace’t|as, -atis (/.):
basiskt acetat, t.ex alumVnii s. = lenicet.
-aciditet: nedsatt syrahalt, vanligen avses
magsaften. Syn. hypaciditet. -akromial, (/.
-acromial j s, -e): liggande under akromion.
-aku’t, (/. -acu’t|us, -a, -um): ej fullt akut
förlopp hos en sjukdom, t.ex. feber. Jfr
super akut. -akva’lt tarmbad: se tarmbad.
-araknoidal, (/. -arachnoidal[is, -e). S.
rummen: saftrummen mellan hjärnans två fina
hinnor. För att skyddas är hjärnan, liksom
ryggmärgen, upphängd i vätskesystem,
utgörande subaraknojdalvätska. Från
pulstraumat skyddas den genom att
artärsystemet i hjärnan omges av ett periarteriellt
vätskesystem av araknoidean. Cirkulation i
systemet möjliggörs genom absorption av
vätskan genom de Paccioniska granulatio-
nerna (araknoidalfransarna) i de stora
blodådrorna i dura mater. Jfr subduralrum.
-aural galvanisation: g. å halsen, varvid
vanligen den differenta elektroden
placeras mellan underkäken och
sternoclei-domastoide’us, den indifferenta på
sternum. Syn. sympatikusgalvanisation.
-calio’s-|us, -a, -um (/.): under co’rpus callo’sum.
-carbo’n|as, -atis (/.): basiskt karbonat.
Bismuthi s.: basiskt vismutkarbonat.
Sub-chondralis, -chorialis, -cla’vius,
-con-junctivalis, -corticalis, -costalis,
-cuta’-neus, ’-cutis: se subkondral, -korial etc.
Sub- (av /. sub): under-, -deli’rijum, -i (/.):
övergående lätt förvirring hos feber- 1.
sinnessjuka. -dermal: se subkutan.
-diafragma-fisk, (/. -diaphragma’tic|us, -a, -um): se
sub-frenisk. -dura’1 (/. -is, -e av du’rus, hård):
under hjärnans hårda hinna,
subduralrum-met, saftrummet mellan den hårda och de
fina hinnorna, -febril: feber mellan 38—
38,5° C. (även om temperatur svängande
med någon tiondel över 1. under 38°).
-fre-nisk, (/. -phre’nic | us, -a, -um av g. phre’n,
mellangärdet): under mellangärdet, t.ex.
sub-fre’nisk absce’ss: varansamling mellan
mellangärdet och levern. Syn.
hypodiafragma-tisk. -frontal (/. -is, -e av fröns, panna):
liggande under hjärnans pannlob. -gall|as,
-atis (/.): basiskt gallat. Bismuthi s.:
basiskt vismutgallat, dermatol. -gingival (/. -is,
-e): under tandköttet, t.ex. s. abscess,
-glossi’-tis diphteroi’des: sår med papillomatöst,
dif-teriartat utseende på tungbandet; uppträder
vid ihållande hosta (särsk. kikhosta) men
även utan sådan under första dentitionen.
Syn. Fede-Riga’s sjkd. -glo’ttiskt: under
glottis.
Subi’cul I um, -i (/.): underlag, hjärnans gyrus
parahippocampalis.
Sub- (av /. sub): under-, -ikte’risk (av g.
i’k-teros, gulsot): svag ikterisk missfärgning,
-ile|us, -i (av g. eileo’s, tarmvred): börjande
1. ofullständigt utvecklad i. -inguinal (/. -is,
-e av i’nguen, ljumske): belägen nedanför
ljumsken, -i’ntrans (av I. subintra’re, smyga
sig in): omedelbart följande på ett
föregående ännu icke avslutat, t.ex. nytt
feberanfall vid malaria, innan det föregående ännu
avklingat.
Sub-invoIu’tio deci’duæ (/. av sub, under +
involu’tio, inrullning): ofullständig
återbildning av decidua. -involu’tio u’teri:
ofullständig återbildning av den förlösta uterus.
Su’bit|us, -a, -um (/.): oförmodad.
Subjektiv: personlig, om förnimmelse, som
endast uppfattas av personen själv, men
icke kan iakttagas av andra, motsats objek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
