- Project Runeberg -  Meddelanden från Tjustbygdens kulturhistoriska förening / 1. 1926. /
54

(1926-1976)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjust fornminnen av Harald Hansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

särskilt borde hembygdsundervisningen i folk- och
folkhögskolorna utförligare behandla forntiden, och frukterna därav skulle
nog synas icke minst inom fornminnesvården.

En företeelse av största intresse för kännedomen om
brons-ålderskulturen i bygden, är de först helt nyligen
uppmärksammade hällristningarna. På åtskilliga ställen i Gamlebyvikens
dalgång och förlängningen av densamma ha anträffats grupper av
s. k. älvkvarnar eller skälgropar, insvarvade i berghällar, samt
intill Gamleby två ristningar, den ena vid Hammar, omfattande 4
skepp, den andra vid Härstad med 2 skepp (se nästföljande
uppsats).

Om innebörden, meningen med en hällristning, som utom
skepp kan innehålla en mängd högst olika figurer, har det
skrivits tjocka böcker. Man har trott dessa bergtavlor vara rent
episka, d. v. s. berätta om tilldragelser — sjötåg o. s. v. —, man
har t. o. m. ansett dem vara tillkomna blott och bart för ro skull,
och man har slutligen tillmätt dem religiös betydelse. Om denna
sista mening torde man nu vara ense, oni än åsikterna gå vitt i
sär, när det gäller djupare inträngande i problemets olika sidor.
Man har med anbringandet av vissa tecken på en berghäll och
sannolikt med vissa ceremonier kring bergtavlan, alltså genom
magi, velat tillförsäkra sig och möjligen sina döda vissa fördelar,
årsväxt, fruktbarhet, detta och kanske även det kommande livets
goda i allmänhet. Beträffande specialfrågorna hänvisas den
intresserade till professor O. Almgrens rikt orienterande arbete
Sveriges fasta fornlämningar, 1923, med litteraturhänvisningar.

Det är tämligen säkert, att t. o. ni. den närmaste framtiden
kommer att medföra nya upptäckter. Det beror först och främst
på allmänhetens intresse och vilja att forska. Redan de två nu
kända hällristningarna äro nog för att tillförsäkra vår bygd en
aktiv roll i svensk bronsålder eller rättare för att bekräfta den
kulturella ställning, bygden redan långt tidigare innehaft.

Vid sidan av stenkumlen äro fornborgarna en för Tjust
karaktäristisk typ av fast fornlämning; ett 30-tal sådana ha hittills
upptäckts. Det är kort och gott befästa berg. Man har
utnyttjat bergets otillgängliga branter och befäst dess åtkomliga sidor
med enkla, dubbla, någon gång tredubbla murar eller vallar av
kullersten, 2—3 m. breda och ofta 100 m. långa eller mera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:26:51 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medtjustb/1-1926/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free