Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gottlänningarna hade fritt val mellan de bägge alternativen: an-
tingen hörsamma konungens utbud till ledung eller erlägga le-
dungslame. I Upplandslagen nämnes också att konungen var skyl-
dig att till kyndelsmässan i början av februari meddela huruvida
han ämnade företaga härfärd under det kommande året. Ledungs-
flottans besättningar skulle därpå samlas till en lidsstämma och
överlägga om de skulle antaga eller förkasta det kungliga .försla-
get. I händelse av bifall — och detta var förvisso det allra vanli-
gaste — utkallades roden eller delar därav med ett par veckors
varsel, i regel så snart isarna brutit upp. Då endast ett jämförel-
sevis ringa antal män togos i anspråk för ledungstjänst kunde de
dugligaste uttagas och det föll sig ganska lätt att bibringa trup-
pen nödig disciplin.
Talrika runinskrifter i Östergötland vittna om att landskapets
ledungsmän varit i regelbunden härnad alltsedan 700-talet. Men
från och med 1100-talet fick den gamla ledunghären en alltmer
inskränkt användning. Snäckopenningar och ledungslame ersatte
allt oftare ledungsprestationen. Av krigstjänstskyldigheten blev
det en skatteprestation. Då Erik av Pommern år 1429 utkallade
det gamla uppbådet, var det ett rent undantag.
Vid sidan av denna helt offensiva organisation fanns det också
— helt naturligt — en defensiv, helt inriktad på landets och byg-
dens försvar. Sedan urminnes tider var det sed att germanerna
gingo man ur huse för att möta angripare. Därvid uppbådades
den manliga befolkningen av budkavlar, vårdkaseldar eller härrop.
Allmogen samlades därvid till i förväg överenskomna mötesplat-
ser medförande livsmedel och vapen. Bevakning i orostider ombe-
sörjdes efter ett av landskapslagarna noga utstakat system. Trots
att icke Östgötalagen nämner något därom, kan man knappast
tveka om att här också förefunnits en motsvarighet till Upplands-
lagens byvårdar, strandvårdar och bötesvårdar. Vård betyder
helt enkelt vakt och återfinnes i ortsnamn av typen Vårdsberg.
Bötesvården var placerad längst ute i havsbandet. De övrigas läge
framgår ju direkt av namnen.
Några utdrag av Sörmlandslagen må visa hur denna bevak-
ningsorganisation tedde sig, under vad vi skulle kalla beredskaps-
tider. ””Nu är det av nöden att man värjer sitt land och sätter ut
JD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
