Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Matsmältningen. Näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Ägghvitämnenas betydelse föv kroppens ncb ing.
uthållig vid arbete än uteslutande höfodring. Så uppfattades
saken af Liebig, som deremot tillskref värmebildningen i kroppen
fettet och kolhydratens oxidering af det i lungorna tillförda syret.
På grund af denna åskådning kallade han fett och kolhydrat för
värme bil dande och ägghvitämnena för plastiska eller väf-
nadsbildande näringsämnen.
Skulle verkligen muskelväfnaden vid arbete förstöras i större
mängd, så måste man äfven kunna uppvisa produkterna af
denna förstörelse i kroppens afsöndringar, och borde den sönder-
delade muskelmassans qväfve återfinnas i urinen i en mot det
större arbetet svarande mängd. Att detta emellertid icke är
förhållandet, ådagalades af Pick och Wislicenus från Zurich vid
deras bestigning af Faulhorn, hvarvid visade sig, att en icke qväfve-
haltig föda under en kortare tid i trots af starka ansträngningar
förmår uppehålla kroppen utan att derför någon anmärkningsvärd
tillökning i afsöndringen af urinämne gör sig gällande. Voits
undersökningar hafva sedan visat, att mängden af urinämne alltid
beror af den med näringsmedlen införda mängden af ägghvitämnen,
och mängden af i urinen afskildt qväfve kan således efter behag steg-
ras eller minskas derigenom, att de förtärda ägghvitämnenas mängd
under i öfrigt lika omständigheter ökas eller minskas. En hund,
som vid uteslutande köttnäring erhöll 300 gram kött dagligen,
afskilde 30 gram urinämne, hvaremot samma hund, om köttpor-
tionen småningom stegrades till 2500 gram (2-é- kilogram), dag-
ligen afskilde 173 gram urinämne. Det är klart, att hela denna
stora tillökning i qväfveafsöndringen hos samma djur icke kan
tillskrifvas förbrukningen af de på ägghvitämnen rika organen, utan
måste härröra från sönderdelningen af den med näringsmedlen
intagna ägghvitan. C. Voit har af detta och dylika näringsförsök
också kommit till den slutsatsen, att på långt när den största delen
af den dagligen förtärda ägghvitan icke ingår i organen såsom
deras fasta och beständiga beståndsdelar, utan qvarstannar i den
de samme genomströmmande saftmassan och här hastigt sönder-
delas genom väfnadscellernas verksamhet. Ägghvitämnena skulle
således enligt hans åsigt förekomma i två olika former, dels så-
som egentliga beståndsdelar af väfnadernas formelement eller såsom
organägghvita och dels såsom beståndsdel af den i väfnaderna
cirkulerande saftströmmen eller såsom cirku ler and e ägghvita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
