Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Sammanfattning af vår nuvarande kännedom om klippfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa byar tyckas i allmänhet vara uppförda efter samma metoder som de bäst
byggda delarna af klippboningarna. Att i själfva verket dessa ruiner äro lämningar
från samma kultur, som möter oss hos klippfolket, framgår med stor sannolikhet
dels af denna likhet i byggnadsmetoden, dels af öfverensstämmelsen mellan
lerkärlsfragmenten på mesan och de lerkärl, som träffas i klippboningarna. Det sätt, hvarpå
byarna äro uppförda, sammanträngandet af en mängd små rum till en gemensam
stor byggnad och anläggningen af flera våningar, terrassformigt höjande sig öfver
hvarandra, kan endast förklaras genom antagandet, att byggnadskonsten utvecklats vid
uppförande af bostäderna inuti klippgrottorna, där hopträngandet af rummen och
uppförandet af flera våningar blef en nödvändighet till följd af det begränsade
utrymmet. Detta förhållande har redan påpekats af Cushing[1] i fråga om Zuñi-indianernas
byar. En pueblo på mesan är således i själfva verket intet annat än en klippboning,
förflyttad från grottan ut i det fria.
Det är mycket sannolikt, att en del klippboningar varit bebodda samtidigt
med och möjligen äfven senare än byarna i det fria. Detta antydes af det utmärkt
väl bibehållna skick, hvari några af de förstnämnda, t. ex. Balcony House, befinna
sig. Man tvingas till det antagandet, att de blifvit öfvergifna vida senare än byarna
på mesan. Några förhållanden, såsom t. ex. att murar, uppförda efter de mest
fulländade byggnadsmetoder, resa sig på murar, byggda på mera primitivt sätt (se t. ex.
tafl. XIII), tyda på att klippboningarna varit bebodda vid tvenne olika perioder.
Sedan de första gången öfvergifvas, hade de delvis förfallit men sedermera å nyo
befolkats, hvarvid nya murar uppfördes på ruinerna af de gamla. Detta förhållande
synes mig bäst förklaras på följande sätt. Pueblofolken nådde på platåerna och i
dalarna sin största utbredning och högsta utveckling. De talrika, ganska tätt
liggande byarna voro tillräckligt starka att trotsa fientliga grannfolk. Men sedan af
orsaker, hvilka det är svårt att utreda, en period af förfall inträdt och byarnas antal
och folkmängd småningom aftagit, hade man sett sig nödsakad att å nyo taga sin
tillflykt till de svårtillgängliga klippfästena. Där dukade Mesa Verde-folket slutligen
under för fienden. Om de sista strider, som utkämpades, vittna de talrika ben at
människor, som man mångenstädes finner kringströdda bland ruinerna af
klippboningarna. De träffas på sådana platser, art man omöjligt kan antaga, att de
härröra från grafvar.
Hvad jag här yttrat om att klippboningarna varit bebodda vid tvenne olika
tidpunkter är endast grundadt på iakttagelser i några af Mesa Verde’s ruiner.
Huruvida detsamma gäller om andra klippboningar, vill jag ej afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
