- Project Runeberg -  Methodus Avium Sveticarum /
88

(1907) [MARC] Author: Carl von Linné With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

än i dag bland Rudbecks fågelplanscher i 2 cx. hvardera och detta är
nog skälet, hvarför de upptagas två gånger äfven af Linné. Den förras
rödbruna varietet fick namnet Noctua ferruginea och dess gråa N. cinerea.
senare resp. Strix stridida och S. Aluco. Pärlugglan uppfördes äfven 2
gånger i första upplagan af Fauna Svecica, men blott under ett namn
Strix funerea i Syst. nat., ed. X.

I)et är äfven vardt att anmärka, att namnet Noctua flammea i detta
manuskript hänför sig till jordugglan och är baseradt på Rudbecks
plansch »Strix tota flammea», som föreställde denna art. Linné lärde
själf aldrig känna jordugglan, utan använde efter binomenklaturens
införande artnamnet »flammea» för tornugglan, för hvilken det alltså vunnit
burskap med Syst. nat., ed. XII. tv förr blef det ej upptaget.

Hökugglan kände Linné ej till, då manuskriptet först nedskrefs, men
efteråt gjorde han bekantskap med den under sin lappländska resa och
införde då den utförliga beskrifning, som här återfinnes på ett af de
senare insatta bladen. Denna beskrifning lades sen till grund för den
1746 i Fauna Svecica (N:o 52, p. 17) intagna. Denna i sin tur är
grundbeskrifningen för Strix Ulula i Syst. nat., ed. X, p. 93. Utom
för denna art ha efter manuskriptets färdigskrifvande tillkommit
tilläggs-beskrifningar efter autopsi af sparf-, pärl- och fjällugglan, hvilka pä samma
sätt ingått i Fauna Svecica med smärre förändringar.

Äfven ugglorna, som Linné senare lät bilda blott ett släkte voro fördelade
pä två släkten, Bubo och Noctua, i förstlingsmanuskriptet, Till
indelningsgrund togs när- eller frånvaron af örontofsar, hvilket dock ej ger
upphof till någon fördelning efter naturlig frändskap. Linné följde i detta
fall Rajus.

Vid behandling af kråkfåglarna, som bilda »dass. II»,
sammanblandade Linné vid denna tid råka och svart kråka, då den senare ännu var
af honom okänd. Först finna vi därför räkan omtalad men med citat,
som hänföra sig till svart kråka. Vid den fjärde arten inom släktet
tinnas däremot litteraturhänvisningar, som höra till råka, ehuru diagnosen
ej hör dit. Nötskrika och nötkråka fingo bilda ett andra och skatan ett
tredje släkte. Äfven i detta fall var sålunda Linné mera böjd för
uppdelning i Hera släkten än senare, då alla dessa arter inpressades i släktet
Corvus. Efter de egentliga kråkfåglarne ställde Linné här liksom ock
sedermera blåkråka och härfågel. Blåkråkan intog samma ställning äfven
hos Rajus, men härfågeln ställdes af denne nära trädkryparen till följd af
den böjda näbben.

»Class III» utgjordes af de små vadarna och sothönan. Da Linné
ännu ej haft tillfälle att studera dessa fåglar i naturen, när han
sammanskref ifrågavarande manuskript, voro hans kunskaper om denna fågelgrupp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:27:27 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/methoavium/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free