- Project Runeberg -  Methodus Avium Sveticarum /
95

(1907) [MARC] Author: Carl von Linné With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»maximæ», »mediæ», »minores» ocli »minimæ». Ehuru Linné haft
mycket att lära af Rajus och den senares ornithologiska vetande obestridligen’
varit mycket mera omfattande än den förres, så har dock tydligen Linné
med afseende pä systemets uppbyggande visat såväl själfständighet som
öfverlägsenhet. De organ, som Linné i främsta rummet tog hänsyn till
vid beskrifning af olika fåglar och använde för karakterisering af
släktena, voro näbben, fötterna, tungan och hufvudets bihang såsom kammar
etc. Af dessa organ har han utfört en del teckningar, som här äro i
facsimile återgifna. Utom dessa förekomma ock i originalhandskriften ett
par smärre teckningar af mindre betydelse och därför ej återgifna här.
De belysa anordningen af fjädrar och dun hos lominen samt formen af
den svarta fläcken på sidan af större hackspettens hals, o. s. v.

Det har i det föregående flerstädes framhållits, att släktindelningen
i detta Linnés första ornithologiska arbete är afvikande mot i senare
arbeten, hvarest släktena i regel äro färre och med vidare omfattning.
På samma sätt ha i senare applagor af Systema Naturæ antalet klasser
eller som det där riktigare heter ordningar minskats från 8 till (i. Äfven
detta innebär alltså en koncentrering. Det är sålunda tydligt, att, Linné,
när han senare arbetade med hela djurriket önskade att sammanfatta allt
på så bred basis som möjligt för att underlätta öfverskådligheten öfver
det bela. Ehuru afsikten otvifvelaktigt var god förfelade den dock sitt
ändamål, ty de större afdelningarna så väl som släktena blefvo
onaturligare. Det kan sålunda ej förnekas, att i mångt och mycket detta
förstlingsarbete var öfverlägset senare ornithologiska arbeten af Linnés hand
och det ådagalägger, att redan tidigt den unge forskarens skapande kraft
tog sig uttryck äfven på detta område och på ett synnerligen kraftigt
och erkännansvärdt sätt.

Många biologiska uppgifter innehåller ju ej detta manuskript. Det
låg utanför dess ram då det ju skulle vara en Metliodus. Det bör dock
ej alldeles förbigås att äfven dylika finnas. Åtskilliga iakttagelser äro
anförda angående fåglarnes föda och korsnäbbens märkliga tillpassning
till sitt lefnadssätt framhålles särskildt. Om hackspettarne och en del
andra fåglar omtalas, att de lefva af insekter. Att Linne skaffade sig
erfarenhet om fåglarnes föda ej blott genom att se efter hvad de plockade
upp eller fångade utan äfven genom dissektion, framgår bl. a. däraf, att
han säger om en gök, som beskrifves, att den hade den köttiga magen
full af håriga larver.

Om en del fåglar framhålles det uttryckligen att de äro flyttfåglar.
Så säges t. ex. under släktet Hirundo, att dessa »aves s[unt] migratoriæ».
Detta står i fördelaktig kontrast mot ett uttryck om samma fåglar, som
senare återfinnes t. ex. i Systema naturæ ed. X, hvarest man läser-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:27:27 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/methoavium/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free