- Project Runeberg -  Svenska national-drägter /
20

(1845-1849) [MARC] Author: Robert Wilhelm Ekman, Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DALARNE. 9. DOPET

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skall nog veta att knappa in på mjölet. Far behöfver icke så
starka mål, då han arbetar mindre.”

”Nödigt vill jag att j skall knappa in på maten för far.
Ännu har ingen nöd kommit på oss, såsom jag hörde att det
varit med storfar i sina dagar.”

”Hvad tänker du kalla din gosse, Anders?”

”Jag kallar honom Matths, efter far.”

”Vill du göra mor din till viljes, så kalla honom Michiol.
Här blir ändå ingen välsignelse i huset, förrän det finnes en
Michiol inne i stugan.”

”Å kära mor, det var ju nöd ändå, just medan Michiol
lefde, har jag hört berättas. Men storfar var en hedersman
och derför vill jag gerna kalla gossen efter honom.”

”Tack Anders, dermed är jag mycket nöjd.”

”Så kom då in, mor, ni skall få er vilja fram. Kom in,
ty för min del vill jag åtminstone se på dopet.”

Modren följde honom och inträdde i stugan, der man just
var sysselsatt att se om barnet, som låg i den brokiga korg,
hvilken i Dalarne användes vid tillfällen som detta.

Den gamle prestmannen, som förrättade dopet, tillsade
faddrarne att uppställa sig och den heliga förrättningen företogs.

Just då barnet, som bars af mor Katred, såsom den
förnämsta faddern, emottogs af presten och döptes, kom Katred
att kasta en blick åt fönstret. Hon bleknade dervid.

En annan af faddrarna, en äldre qvinna, hade följt hennes
blick, och visade samma bestörtning. Så snart presten hade
yttrat barnets namn: ”Michael”, sågo de båda qvinnorna på
hvarandra och tycktes tillfredsställda.

Katred hviskade efter döpelseaktens slut till den andra:
”Såg du, Börta, så snart hon hörde namnet, försvann hon”.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:27:51 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mghdragt/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free