Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomas Moore, som stod bredvid och såg
på dem, kunde inte undgå att dunkelt känna
— finkänslig som han var — att något
obegripligt, något som undandrog sig all kontroll och
analys, under dessa sekunder, rakt under hans
blick, försiggick emellan hans båda goda
vänner, hvilka här för tredje gången i sitt lif
mötte hvarandra. Ända tills Lady Caroline åter
talade och han plötsligt rakt inte förstod,
hvar-ifrån han hade fått denna förnimmelse och
hvarför han ett ögonblick förut känt sig till
den grad utanför.
Ty det hon sade var sannerligen mycket
alldagligt: Alla andra berömda skalder jag har
äran känna, sade hon och blicken snuddade
förbi de två andra herrarna — äro rysligt
nyckfulla och opålitliga. Jag började tro att det
hörde till yrket. Och så är ni, Lord Byron, så
precis som ett urverk ...
— Är det ett rendez-vous, frågade Rogers
på sitt privilegieradt impertinenta sätt, så går
jag-
— Nej, nej... Jag menar bara, att det
var först i går på Holland House jag fick mod
att be Lord Byron hälsa på oss — och i dag,
redan i dag ... Hon hörde själf den
triumferande, nästan jublande klangen i sin röst och
stannade.
— Kommer jag för tidigt? frågade Byron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
