- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
88

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Han var orolig, och jag tyckte det
kändes så kyligt och otrefligt i barnkammaren
— regnet står på därinne. Nu har jag suttit
och sjungit för houom tills han föll i sömn.
Men jag är trött... Sitt ner, min vän.

Byron slog sig hemvant ner i den låga lilla
soffan i kaminvrån.

— Tror ni vi få vara i fred i dag?
frågade han.

— Hvarför skulle vi inte få vara i fred?
sade Lady Caroline. Ni vet ju, att ni vid det
här laget har drifvit alla mina vanliga
förmiddagsgäster på flykten.

Han skrattade: Är ni ledsen öfver det,
Caro ?

— Nej... sade hon och drog litet på det.
Det vet ni, att jag inte är, men ibland saknar
jag Hartington.

De tego ett par minuter. Byron satt med
armbågarna mot knäna och tittade ner i golfvet
och såg mulen ut.

— Men ni har ju inte ert manuskript med?
sade Lady Caroline plötsligt.

— Jag har bränt upp det. Jag önskar
jag kunde bränna upp hvarenda bit af allt det
papper jag i mina dar har kluddat nerl

— I dåligt humör igen? sade Lady
Caroline blidt, retsamt undfallande.

— Kan jag bli annat? Här gör jag mig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mholbyron/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free