Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne för eller bad henne låta bli. Hvar gång
hon hade lust att tala förtroligt med
svärdottern, måste hon bita sig i tungan och tänka
på det gamla ordspråket om att inte väcka den
sofvande björnen.
— Man måste behärska sig, sade hon
all-dagligt förmanande, utan vidare öfvertygelse,
blott för att säga något. Tror du inte, att vi
alla ha måst göra det?
— Det är, som om jag hörde Annabella!
sade Lady Caroline vanvördigt.
— Annabella är för ung för att säga
sådant med auktoritet. Och till dig!...
— Jag tycker också, att det är litet starkt,
men det hindrar henne inte. Nästan hvar dag,
medan William varit borta, har hon varit uppe
hos oss. Man skulle tro... Det ser ut som —
Nej, jag vill inte säga det.
— Du kan inte tvifla, Caro, att Annabella
menar väl.
— »Menar väl» ... Med mig, eller med ... ?
Hon hejdade sig.
— Med hvem annars? frågade Lady
Melbourne. Nu kunde hon inte tiga längre.
— Med Lord Byron, utbrast Caroline
hänsynslöst. Jag har alltid vetat, hur mycket hon
intresserar sig för honom, men nu kan jag inte
undgå att märka, att hon vill, att jag skall
förstå det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>