Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 459 —
ren. Då avbröt ett avlägset brak stillheten. Jag känner
alltför väl till knallen från gevär för att icke förstå
att det var fråga om en träffning. Alltså hade kanske
Jacksons friskara blivit angripen av unionstrupperna,
möjligen med Dantes och Richard som vägvisare.
Gevärselden var häftig och ganska långt avlägsen. Jag
lyssnade med återhållen andedräkt. Striden varade
ungefär tio minuter. Sedan blev det åter tyst.
Ack mitt arma hjärta, vad fick det inte utstå dessa
timmar! Hur hade striden utfallit? Vem hade segrat?
Som jag kände Richard och hans beskyddare, visste
jag, att de icke skulle rygga tillbaka för att angripa
friskaran även om de endast förfogade över en
obetydlig liten trupp. Åter blev jag angripen av en oro,
som jag knappast kunde undertrycka. Jag inbillade
mig, att jag såg Richard död.
Plötsligt brusade det till tätt intill mig i vattnet.
Blodet stelnade i mina ådror. Någon, en eller också flera
personer tycktes kämpa mot strömmen i vattnet. Jag
hörde ett häftigt stönande. Skulle våra förföljare
möjligen ha upptäckt den väg, som vi hade begagnat oss
av? Några få ögonblick var jag alldeles förlamad. Men
sedan kände jag en förtvivlans energi. Aldrig hade
jag trott, att jag skulle kunna gripas av något liknande
det, jag kände i detta ögonblick. Min hand grep efter
revolvern och spände den. Jag ville försvara mitt liv
och min ära.
Jag böjde mig djupt ned bakom klippan och såg
genom en öppning nedåt floden.
"Tusan hakar, det var ett stycke arbete, som man
endast gör för sitt liv!" sade en röst, som jag icke
kände igen.
"Ja endast för att rädda livet eller för att hämnas!"
svarade en annan stämma. Och denna kände jag. Det
var Pettows röst.
Blixtsnabbt sköto tankarna genom mitt huvud. Det
M. B. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
