- Project Runeberg -  Mina pojkar ; with introduction, notes, and vocabulary /
100

(1911) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänka sig, och därför skaffade de sig var sin kork,
när de nästa kväll skulle gå ut för att skoja.

Det var en vinterkväll, och ute var mörkt. På
den tiden funnos inga elektriska båglampor, som
äro så förargliga med, att allt vad man gör, genast
syns. Det fanns ingenting annat än gaslyktor,
och på de mindre gatorna var det så långt ifrån
den ena gaslyktan till den andra, att man mitt
emellan dem var alldeles osynlig.

Det var dit, de tre pojkarna gingo, och där
stannade de först framför ett fönster, som låg
nere vid gatan bredvid en skomakareskylt.
Gardinen framför fönstret var nerfälld, och bakom
brann en lampa, så att hela fönstret var ljust.
Mot gardinen syntes som ett riktigt skuggspel.
En pojke med oppnäsa lutade sig fram på den ena
sidan, och mitt emot honom syntes — också på
gardinen — en stor lång näsa med skägg under,
ja, ett helt gubbhuvud. Det syntes till och med,
att gubben hade glasögon, och gubbens näsa
nickade emot pojkens. Så stod den stilla igen, och
då nickade pojkens. Och så nickade de båda två [1].
Det var någonting att se på, må ni tro [2]. Och när
så de tre pojkarna hade stått där en stund, så
stoppade de korkarna i mun och spottade på dem.
Ett, tu, tre! [3] Och så började de att gnida av
alla krafter.

Det såg rysligt lustigt ut. Ty så fort gnisslandet
började, hoppade båda skuggorna till, så att
de blevo långa i synen som spöken, och så blev


[1] båda två, both.

[2] må ni tro, you may be sure.

[3] Ett, tu, tre! get ready—go!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 11 02:24:18 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/minapojkar/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free