Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
168
lan, i otydligt utbildade, prismatiska kristaller, som höra till rhomb. eller
monosym. syst.; merendels derb och insprängd. Färg svart, ibland med
dragning åt grönt eller rödt. Streck gröngrått. Glasglans till fettglans.
Ogenomskinlig, i tunn kant genomlysande. Visar sig i polariseradt ljus
dels dubbelbrytande dels isotrop. De isotropa varieteterna visa sanno-
likt den gelatinösa substansens ursprungliga beskaffenhet och har denna
substans delvis af någon orsak sedan antagit kristallinisk textur; spröd.
Eg. v. = 4,0-4.3. H. = 6,5-7,0
För blåsrör förglimmar den mussliga eller glasartade Gadoliniten
lifligt och sväller upp till en blomkålslik massa. Gadoliniten från Kår-
arfvet smälter trögt till ett perlgrått, rödaktigt, oklart glas. Sönderde-
las af saltsyra under gelatinering.
Gadoliniten förekommer nästan endast i Skandinavien och ej all-
mänt, i grofkornig granit, tillsamman med orthit och Yttrotantal vid
Finnbo, Broddbo och Kårarfs bekanta mineralbrott nära Falun, Ytter-
byn nära Waxholm; en gång funnen i Jerna eller Äppelbo finnmark. 1
Norge finnes den på Hitterön i Flekkefjorden. Äfven på Hartz.
141. Orthit=H20.4(Ce,Ca,Fe)0.3(Al2,Fe2)03. 6Si02.
(Allanit, Cerin, Pyrorthit.)
Formeln är ännu osäker; den ofvan angifna är sannolik på grund
af mineralets geometriska isomorfi med epidot.
Sällan kristalliserad, och då i långa, prismatiska eller tafvellika
former. Monosym. syst. fullkomligt isomorf med epidot; vanligen derb
eller insprängd.
Färg olika: vanligen svart, svartgrön, svartbrun, brun , gulbrun,
gul, röd. Streck grått, med dragning åt gult, brunt eller rödt. Brott
mussligt; glasglans till vaxglans nytt brott, eljest matt; ogenomskinlig.
Endast en del orthiter äro dubbelbrytande, andra förhålla sig isotropt
såsom en amorf massa; spröd. Eg. v. = 3,i- 3,s. H. = 6. För blåsrör
kolf ger vatten; i tång sväller upp, glödgar stundom och smälter un-
der kokning till ett svart, grått eller fläckigt glas. Sönderdelas af salt-
syra under gelébildning.
Orthit förekommer vanligen i granit, någon gång i gneis eller
syenit. I Sverige är den funnen vid Finnbo, Broddbo, Ytterby, Age-
grufvan i Wermland, Skeppsholmen, Barnängen och andra ställen nära
Stockholm i grofkornig granit, samt förekommer dessntom i vanlig
granit eller gneis på Kolmorden, i trakten af Upsala, Djupadal i Ble-
kinge, Tunaberg i Södermanland, på sednare stället i kalk tillsammans
med malakolith. Vid Wexiö omgifven af strålig pistazit. I Norge vid
Hitterön, Arendal, Filefjell; Miask, Ural, Amerika och Tyskland på
flera ställen. Hit hörer pyrorthit, en kol- och vattenhaltig orthit från
Kårarfvet nära Falun, som förekommer i långa, räta, smala, radierande
stänglar eller strålar. Skiljes från den vanliga genom sin egenskap att
för blåsrörslågan lätt fatta eld och glöda samt genom mindre hård-
het = 2,3. Endast funnen vid Kårarfvets mineralbrott nära Falun till-
samman med Gadolinit i grofkornig granit.
Allanit eller cerin är en orthitvarietet, som vid upphettning ej
ger vatten. Förefinnes på Grönland, i Norge vid Snarum och på Jo-
tunfjell, i Sverige vid Bastnäs ödelagda koppargrufva, (cerin) derstädes.
tillsammans med cerit.
14>2. Idokras=19(Ca,Mg,H2)0.4(Al,Fe)203. 14Si02.
(Vesuvian. Egeran. Loboit. Cyprin.)
Formeln kan ännu icke anses vara definitivt faststäld; de
bästa analyserna hafva gifvit ofvanstående sammansättning.
Tetrag. syst. Dels kristalliserad, dels derb, med stäng-
lig eller kornig afsöndring. Vanligaste formen, fig. 200, är ett,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
