- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
113

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

KAPITLET VIII.

Första morgonen i Milwaukie. — Möte med en Svensk. — Milwaukic-Hotel. —
Besök pà Land-Officen. — Sätt att tvätta i Amerika. — Allmän säkerhet skyddad af
Lynch-lagen. — Kort beskrifning öfver Wisconsin-Territorium. — Dess läge,
tillgångar m. m. — Antiqvariska lemningar. — Landets historia.

Vi hoppades nu vara nära målet för vår resa, och att
åtminstone ej mer behöfva anlita hvarken kanal- eller
ångbåtar. Glada helsade vi den dag, då, enligt vår plan, Carl
och jag genast skulle begifva oss af på rekognoscering, för
att i det glest bebodda landet utse något passande ställe,
der vi ändtligen kunde få uppslå våra bopålar. Vi höllo just
på att rådpläga derom, då en ung, täck värdshusflicka
inträdde, och efter att några ögonblick hafva lyssnat till vårt
samtal, hvaraf vi ej trodde henne i stånd att begripa ett ord,
utbrast hon till vår utomordentliga fägnad och öfverraskning;
de ere da saa Gud Svenske Folk! Aldrig har det Norsks
Sprog klingat så välljudande i mina öron, aldrig så likt en
egen hemlandston. — Hon upplyste oss om, att flera norska
familjer allaredan nedsatt sig i dessa trakter, och att vi äfven
hade en landsman i staden, en herr Lange, som för
närvarande bodde i samma hotel som vi.

Om någonsin ett möte med en landsman var oss kärt,
så var det nu, då vi så väl behöfde råd och anvisningar.
Lyckligtvis var äfven Lange i tillfälle att gifva oss dem. Han
hade lefvat flera år i Amerika, var fullkomligt hemmastadd
icke blott med landets språk, utan äfven med dess
ställningar och förhållanden. Han hade ej på flera år träffat
några landsmän, och vårt möte med hvarandra var lika
hjertligt å ömse sidor. Han besannade de uppgifter vi under resan
hört om Wisconsin, och trodde att vi icke behöfde gå så
särdeles långt, förr än vi skulle finna stora trakter af både
godt och vackert land att välja på.

Vårt samtal afbröts af ett larm i korridoren, som hade
kunnat uppväcka döda. Vi trodde att hela den vilda jagten
i Friskytten var i rörelse. Det var samma buller, som en
timma tidigare hade uppväckt oss ur vår ljufva slummer, och
som nu åter lät höra sig; en högst oharmonisk musik, lik-

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free