Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
Vi funno, som nämndt är, endast arbetande qvinnor,
och qvinnan är, som man vet, ibland indianstammarne den,
på hvilken arbetets börda egentligen hvilar. Mannen jagar
och strider; hemkommen till sin wigwam öfverlemnar han
sig åt sitt af naturen lättjefulla och overksamma lif.
Qvinnan är hans slafvinna och måste betjena honom. Till och
med det vildbråd han skjuter i skogen, måste hon på sin
rygg eller på annat sätt bringa till hemmet Under marsch
från ett ställe ull ett annat faller det likaledes på hennes
lott att på skuldrorna bära hvad af kökssaker och andra, för
en wigwam nödvändiga husgerådsartiklar, som icke får plats
på hästryggen. Liksom hästen är hon ett lastdjur, ofta
nedtyngd under den ingalunda lättaste bördan. Mannen bär
endast sitt gevär och hvad eljest hör till hans jagtredskap. Då
stammen slår läger, är det qvinnan, som får skotta undan
snön, sätta upp tältet, samla bränsle och göra upp eld.
Först sedan detta allt är verkstäldt, kan hon efter den
besvärliga vandringen få sätta sig ned att hvila och upptina
sina mockasiner. När lägret bryter upp, tillhör det henne,
att packa ihop mattor, hudar och matvaror, samt lägga dem
jemte barnen dels på sin egen rygg dels på hästens.
Här var icke vardt att vänta någon bjudning att stiga
in. Indianen vet icke af någon slags ceremoni. Han brister
visserligen icke i gästfrihet, men vill man ej sjelf gå in i
hans wigwam, så får man stå och frysa utanför. Ingen
bjuder en främling vara välkommen. En gång inkommen i
hyddan, tager man sin plats, hvar man kan finna den. Är
man hungrig och har aptit för halfrått kött, så kan man
skära sig en bit af någon af de i taket upphängda
köttstyckena, eller förhjelpa sig sjelf till något ur den öfver
elden kokande grytan. Ingen obligerar gästen dertill; men
också gör ingen någon anmärkning, om man sålunda förser sig
med hvad som kan vara till hands, äfven om förrådet skulle
vara knappt och ringa.
Vi lyftade upp en af de förut nämnda mattorn»,
hvilken, med öfre ändan fästad vid en tvärsticka, hängde såsom
en slags gardin framför dörröppningen, och gingo, eller,
rättare sagdt, kröpo sålunda in i ett af de på platsen
uppslag-ne tälten. Derinne hade snön blifvit helt och hållet
bortskottad ifrån marken, hvilken i stället var betäckt med
hjort-och buffelhudar. Midt igenom hyddan var en smal gång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
