- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
411

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

d. v. 8. härlig utsigt öfver klippor, kullar och vatten; Okh,
den sköna floden; Manitowoc, andarnes håla; Nashotah,
tviUingsjöarne; Niagara, det dånande vattnet, och tusende
andra benämningar, som gifva tillkänna en stor förmåga och
faUenbet, att allaredan i en harmonisk sammansättning af
välljudande ord och stafvelser inlägga en poetisk tanke.

Men isynnerhet framträder det poetiska elementet hos
indianfolken i de sagor, legender och allegoriska berättelser,
på hvilka de ega en sådan stor rikedom och med hvilkas
upprepande de så ofta förkorta tiden i sina vinterhyddor.
Oaktadt det i dessa till större delen traditionella berättelser
är mycket, som förefaller oss orimligt, vidunderligt och
meningslöst, så uttala sig likväl i dem en liflig fantasi och en
icke ringa intellektuel uppfinnings- och kombinations-förmåga.

Både deras sånger och berättelser återspegla för det
mesta de besynnerliga theorier, de uppgjort i kosmogo¾iskt
afseende och deras begrepp om den skapande kraften,
enligt hvilka samverkande gudomligbeter anses hafva antingen
frambragt och fulländat en del af skapelsen, eller också
såsom mot hvarandra fiendtligt sinnade makter arbeta på
förstöringen af detta verk allt ifrån den tid det en gång blef
fullbordadt Den trosföreställningen, att hela universum —
jorden, planeterna och den omgifvande atmosferen — har i
sig inneboende en lefvande själ eller ande; att hvarje klass
af de skapade tingen eger sin representativa gudomlighet,
som har ögon och öron öppna för allt som tilldrager sig
och yttras; att äfven vindarne hafva en röst, och bladen i
skogarne tala ett språk; att hela jorden sjelf är en lefvande
andeverld med inflytande på menniskornas öden, —
korteligen, att elementerna och hvarje särskildt ting i den
materiella skapelsen är en del af den store skapande
verldsanden eller en manitos’ hemvist, denna trosföreställning
afspeglar sig i nästan alla deras dikter och sånger.

Det ligger dessutom alltid i dem någonting vemodigt,
alltid ett minne, en klagan öfver ett försvunnet fordom. Det
är mycket tvifvelaktigt, huruvida Indianens själ någonsin är
mäktig att hysa en verklig känsla af hopp; hela hans
tankegång rigtas förnämligast åt det förflutna; alla hans
föreställningar bvàlfva sig mer omkring hvad som varit än omkring
framtiden. Hans förnuft har sällan så mycket välde öfver
honom, att det kan förmå honom att verkligt tänka på den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free