- Project Runeberg -  Minnen från Havet och Kriget /
43

(1872) Author: Johan Alexander Edgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

kommo agenter från sjömanshusen och frågade, om någon
önskade gå till den eller den delen af verlden med det eller
det skeppet. Jag inmönstrade såsom matros ombord å en
skonertbrigg, destinerad till Westindien.

Vi seglade från Newyork i November 1856. Knappast
hade vi lagt ut på redden, då kaptenen, en lång mörklagd
man med lifliga ögon och mild uppsyn, sammankallade
besättningen och tilltalade oss med ungefärligen följande ord:
»Nu, gossar, gå vi till sjöss. Jag fordrar af eder lydnad och
arbetsainhet. Då det behöfves, masten I arbeta hårdt, men
dä arbete ej är nödvändigt, önskar jag, att I begagnen tiden
såsom I sjelfva finnen för godt. Om någon af eder önskar
lära navigation, må han vara välkommen till kajutan, der han
skall få undervisning. Af 111ig sjelf fordrar jag att behandla
eder värdigt en man och en befälhafvare. I kunnen derföre
skapa eder en behaglig resa eller göra den så obehaglig som
helst.» Glada lydde alla en sådan befälhafvare, och arbetet
gick lätt och hastigt undan. Kaptenen var nöjd med sin
besättning och besättningen med sin kapten, hvilken, trogen sina
grundsatser, vann allas aktning och tillgifvenhet.

Då vi kommo ut till sjöss, möttes vi af en häftig storm.
Sjön blef mycket orolig, så att hvarje man ombord med ett
enda undantag blefvo sjösjuka. Det dröjde dock ej länge,
förlän vi fingo Haitis kust i sigte och straxt efteråt Cubas.
Medan vi väntade på lots, kryssade vi af och an i den svalkande
landvinden utanför Nuevitas på Cubas östra ända. Landvind
eller vind från land uppkommer derigenom att landet afsvalas
fortare under natten än det angränsande hafvet. Luftpelaren
öfver land afsvalas i sin ordning mera än luften ute på hafvet.
Som nu den svalare luften är tätare och derföre tyngre än
den varma, börjar denna utbreda sig utefter hafsytan. En
vindström från land uppstår således nattetid i grannskapet
af den heta zonens öar — ofta en behaglig vindström, som
för med sig efterlängtade dofter från den rika tropiska
vegetationen. Nästa morgon seglade vi in i det trånga inloppet,
som förbi en obetydlig fästning ledde till en insjölik bugt,
vid hvilken Nuevitas var beläget. Mellan de af gräs, palmer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free