Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
•
lösa försök. Jag fick också om en tid höra, att båda de
skepp, med hvilka jag önskat utgå, hade totalt förolyckats.
Det ifrån Göteborg hade nästan spårlöst försvunnit, och
norrlandsskeppets besättning hade i båtar, under tropikens
brännande sol lidit mycket af hunger och törst, förr än den med
• undantag af en man, som ej förmådde uthärda lidandet,
blef räddad.
En ny sjöresa anträddes. Äter kämpades med Nordsjöns
ständigt enahanda stormar, och än en gång fick man njuta af
den herrliga nordostpassaden, som inseglades för att i dess
nordligaste region ställa färden öfver Atlanten till Amerika.
I närheten af Bermudasöarna hade vi friska vindar och
storm från söder. En dag, då qvällen kom och insvepte
hafvet i sin mörka slöja, blåste det hårdt, och sjön häfde sig
sedan temligen högt. De brntna skyarna sågo besynnerliga
och hotande ut. Natten kom och allt gick sin jemna gång;
men med spänd uppmärksamhet afvaktade man ombord en
förändring i atmosferen. — Klockan slår tolf, och nu skingras
molnen i norr, det klarnar hastigt, ett väldigt skydrag
kommer susande förbi skeppet; och i nästa ögonblick har stormen
kastat om. Den blåser nu med fördubblad kraft rakt emot
de vältrande vågorna. Inom några ögonblick äro alla man
på däck. En stund försöker man att hålla skeppet mot
vinden och bottenrefva eller taga in de ännu ej fastgjorda seglen.
Men omöjligt! Hvarje gång skeppet af den redan vilda sjön
kastas mot stormen eller böjes ned undan densamma, svigta
masterna fruktansvärdt och rårna skakas upp och ned eller
svängas fram och åter. Ingen ansträngning förmår att utföra
det erforderliga arbetet. Med hvarje sjö, med hvarje slingring
hotar hela tacklaget att störta öfverbord; och, om detta
förloras, skall snart det redlösa skeppet begrafvas i vågorna.
»En man till rodret! — Fall af!» hör man genom stormen.
Skeppet börjar falla, det ökar farten, det skjuter fram, och
vildt störtar det sig emot den höga branta sjön, som i sitt
mäktiga lopp emot den häftiga stormen kommit i vildaste
strid dermed. Man hör ett dån, som om bogen träffat den
fasta klippan, och i nästa ögonblick ligger skeppet skälfvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
