Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppen. Dock anför han samtidigt ett fall, som bevisar,
att man åtminstone kan hava mycket livliga
synhallucinationer med intensiva färgintryck, fastän båda ögonen
i flera decennier varit fullständigt förstörda, vilket
bevisar, att i varje fall synföreställningarna kunna vara
oberoende av näthinnans funktioner.
Icke få äro de forskare, vilka räknat med
möjligheten av psykiska processer i ryggmärgen, med ett slags
»ryggmärgssjäl». Så t. ex. A. W. Volkmann och
E. Pflüger. Om det ock är omöjligt att direkt
vederlägga en dylik hypotes, så må man dock med
Bunge framhålla, att det icke gives några fakta, som
tvinga oss att antaga den. Dessa anhängare torde ock
numera vara lätt räknade, åtminstone i fråga om
människan.
Vida större intresse påkallar problemet om de olika
hjärndelarnas psykiska betydelse. Är det blott stora
hjärnans hemisfärer, som äro säte för psykiska
funktioner? Eller måste man här även räkna med lilla
hjärnan samt med mellan- och mitthjärnans olika delar
— alltså synhögarna, fyrhögarna m. m., med ett ord
de så kallade subkortikala centra. Innan vi emellertid
ingå på någon behandling därav, vilja vi giva en kort
antydning om de forskningsvägar, på vilka
vetenskapen i våra dagar söker utreda hjärnverksamhetens
problem.
Det gives härvid tvenne metodologiska
huvudgrupper. Den ena, vilken vi kunna kalla den
fysiologiska, omfattar de metoder, vilka hänföra sig till
undersökningar över hjärnans funktioner. Den andra
åter, vilken kan kallas den anatomiska metodgruppen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
