- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
52

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med svaret, då han såg en häst. För osinnliga
egenskaper syntes hans minne vara bättre, dock använde
han även här, så mycket han kunde, sinnliga
anknytningspunkter. Frågade man t. ex.: vem har
skapat världen? svarade han: »det står i boken» —
varmed han menade katekesen. Voit är med ett ord,
som Wolff säger, »ein Mensch der direkten sinnlichen
Anschauung».

Redan Grasheys undersökning gav vid handen, att
Voits minne för alla arter av sinnesintryck var ovanligt
försvagat. Lät man honom höra de särskilda
bokstäverna i ett ord i något långsammare följd, under det
han samtidigt fick högt upprepa dem, så kunde han
icke sedan angiva ordet. Lika litet kunde han genom
att successivt se och därjämte upprepa bokstäverna en
efter en få någon uppfattning av ett ord, som han
dock strax läste, så fort han såg alla bokstäverna på en
gång. Denna kolossala reduktion i vad man numera
plägar kalla märkförmäga (Merkfähigkeit) spelar
otvivelaktigt en mycket stor roll i de Voitska fenomenen.
Man skulle eljest även vara böjd att räkna med en
rubbning i ledningsbanorna mellan de olika hjärncentra
hos honom, särskilt mellan centra för ordens
ljudbilder och för objektföreställningarna. Härvid står man
dock inför den vanskligheten, att ledningen i riktning
från det akustiska ordcentrum till det optiska centrum
för objektbilderna. synes försiggå tämligen normalt,
enär Voit strax uppfattar föremålens namn, under det
att ledningen i motsatt riktning från objektintrycket
till namnet icke vill fungera. Denna paradox har
Gustav Störring sökt förklara på ett sätt, som synes
oss ganska antagligt. När vi se ett föremål, t. ex. en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free