Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan rättskrivningsproblemet ännu icke anses vara
definitivt löst, om ock en med muntlig rättstavning kombinerad
avskrivningsmetod synes hava de största sannolikheterna
för sig, åtminstone såsom huvudmetod.
Den pedagogiska princip, som utgör ledtråden för
de moderna reformsträvandena inom rättskrivningens
metodik, kunna vi lämpligen beteckna med termen
komplikationsprincipen, emedan den innebär en
komplikation av flera olika sinnessfärers funktioner. Den
allmänna pedagogiska betydelsen av denna princip var
ingalunda okänd för den klassiska pedagogiken. Redan
Quintilianus säger sålunda, att det bästa sättet att
lära sig en läxa är att högt läsa den, så att minnet
understödes därigenom att både tal- och hörselprocessen
samtidigt få göra sig gällande. Ratke anser, att man
lättare lär sig en sak genom att höra och läsa, än
enbart genom att läsa. Och Comenius säger: »På det
att allt lättare skall kunna bibehållas i minnet, är det
nödvändigt att taga så många sinnen som möjligt i
anspråk. Sålunda måste t. ex. hörseln ständigt
kombineras med synen, talet med handen. Man skall således
ej blott berätta för lärjungarna, vad de böra inhämta,
på ett sätt så att det icke går in genom det ena örat
och ut genom det andra, utan det måste också bildligt
framställas för dem, så att det med ögats hjälp
inpräglar sig i inbillningskraften. De skola lära sig att
med munnen uttala och med handen uttrycka, så att
ej undervisningen drives vidare, förrän varje sak
tillräckligt blivit inpräglad för ögonen, öronen, själen och
minnet.»
I den moderna pedagogiken har man vid
tillämpningen av komplikationsprincipen i långt större ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
