Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 43. Den 22 oktober 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
MISSIONSFÖRBUNDET.
UPP TILL BÖN OCH LOVSÅNG!
Inför böne- och, offerveckan.
Den årligen återkommande tacksägelse-,
böne-och offerveckan står nu för dörren. Helt säkert
glädjas många Herrens och missionens vänner
vid tanken på dessa dagar. En vecka då Guds
folk samlas kväll efter kväll till tacksägelse och
bön, kan icke gå spårlöst förbi, för såvitt att Gud
finnes ocli hans löften om bönhörelse äro vissa
och sanna. Hur ofta hava icke Herrens vänner
också just under en dylik bönevecka tydligt fått
erfara, huru Gud hört bön. Hans välsignelse
har tillströmmat den bedjande skaran allt
rikare kväll efter kväll, och när veckan var slut,
voro de troende så värmda och började bli så
nitiska för de utomståendes frälsning, att de alls
icke ville sluta med mötena. Och så blev
»böneveckan» både två och tre veckor lång och
ännu mer, och väckelse utbröt. Ja, så har det
ofta gått, och säkert skola många, som läsa detta,
säga: alldeles så hände det i min hembygd i min
ungdom.
Men nu är frågan: hur skall böneveckan i år
bli ? Oeh hur skall den bli på den plats, där du
bor, som läser dessa rader? Ett är visst: Gud
är densamma nu som fordom, rik i nåd över
alla dem som åkalla honom. Han allenast
väntar på tillfälle att få välsigna sitt folk, alldeles
som en god fader, som vill giva sin son god
uppfostran, väntar att sonen skall giva honom
tillfälle därtill genom att lyda fadern oeh gripa
sig an med sin utbildning. Ack att vi såsom
Guds barn förstode vår kärleksrike himmelske
Fader, förstode huru rik han är oeh huru gärna
han vill välsigna sitt folk, om han blott får, så
att icke vi själva genom andlig sömnaktighet och
slöhet och otro stänga välsignelsen ute. Felet är
icke hos Gud utan hos oss, om välsignelsen
uteblir. Låt oss oförbehållsamt erkänna detta och
söka nåd till förlåtelse och sann bättring vid
nådens tron.
Den första förutsättningen för att böneveckan
skall bli välsignelserik är, att vi laga så, att det
verkligen blir en bönevecka, d. v. s. att vi följa
programmet, så att vi samlas till bön kväll efter
kväll hela veckan. Det är när man så gör, man
får erfara hurusom välsignelsevågen ifrån Gud
är i oavbrutet stigande möte efter möte. Led-
samt nog är det dock så på många platser, att
man tycker det blir för många möten, ocli så
lyser man ut blott ett eller två under hela
böneveckan. Blir det två tre möten, så få alla
tillfälle att offra nog och över nog till missionen,
menar man. Men det var ju bedja vi ock skulle
göra, oeh kunna icke de troende på en ort
samlas till bön varje kväll under en hel vecka, vart
har då den första kärleken tagit vägen? Blir
det verkligen för mycket bön? Ack, kära
troende vänner, här stå vi inför vår största brist.
Bönestunderna äro ofta och på många platser så
fåtaligt besökta, och detta frukta vi bottnar uti
att bönevrån i hemmet icke heller är så flitigt
besökt som förr. För att nu icke tala om alla
de platser där det alldeles kommit ur bruk att
samlas till bönemöten. Det var förr, man
brukade samlas till sång, läsning, bibelsamtal ocli
bön, nu gör man det icke mer. Nu samlas man
icke oftare, än när någon predikant kommer på
besök. Det är outsägligt sorgligt, att detta är en
sanning om många platser. Ack, här måste ett
uppvaknande ske bland Guds folk! Och varför
skulle icke detta kunna ske just nu under
böneveckan ? Må vi komma ihåg, att bland de många
sköna namn, som Gud har, är även detta:
»Honom som förmår» (Efes. 3:29). Stanna
inför detta namn ocli sök fatta, vad det betyder.
Inför Honom är det vi samlas, och Honom är
det vi anropa om frälsning för oss själva och
för andra. Om vi så icke äro flera än två eller
tre församlade vid bönestunden, så må vi veta,
att vi ha »Honom som förmår» med oss. Vike
därför allt missmod och tystne all klagan!
Herrens högra hand kan allting förvandla. Öknen
och ödemarken skola glädja sig och hedmarken
skall fröjdas och blomstra såsom en lilja (Jes.
35:1). Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen
om oeh begären, tron att det är eder givet, och
det skall ske eder så (Mark. 11:23).
Så, må vi då samlas, mangrant samlas under
den stundande böneveekan. Det ligger en väldig
styrka i de heligas gemenskap i bön och offer, i
arbete, lovsång oeh tillbedjan. Lägg därför flit
vid att rödja hindren undan och kom med. Gud
skall välsigna dig. Arv. Bergstam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
