Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
principals rätt såsom uttryck af ett helt folks vilja; men
då Essen bestämdt vägrade att låta honom afresa till
Stockholm, inskränkte sig grefve Schmettau att begära,
det grefve Essen ville åtaga sig att befordra ett bref
från prins Christian till konungen af Sverige, hvartill
Essen icke nekade, såvida detta bref åtföljdes af en
öppen afskrift.
Med dessa besked 5) återreste Schmettau från
Strömstad den 6 Mars om aftonen, och skref från Hafslund,
der prinsen ännu uppehöll sig, den 9 ett bref till grefve
Essen, hvari han vidlyftigt utbreder sig öfver faran att
försöka med öppet våld underkufva Norge; »bör ej», så
utlåter han sig, »det förskräckliga föredöme, hvilket de
tvenne sista åren af kejsar Napoleons ryktbara regering
erbjuda oss, vara varnande för alla eröfringslystna
furstar?» På prins Christians befallning skickade han
dessutom till Essen den förres bref till konungen af Sverige
med bifogande af en afskrift samt anhållan, att grefven
ville befordra dess fortkomst. Några dagar derefter (den
Mars) återvände prinsen till Christiania efter att
hafva inspekterat Fredrikshalls och Fredriksstads
fästningar. Hans bref till Carl XIII 6) afsändes ganska
riktigt till Stockholm, men återskickades till prins Christian
utan att hafva blifvit öppnadt. Uti en vid samma tid
afgifven rapport till kronprinsen 7) inlåter sig grefve
Essen ytterligare än som förut skett i detaljerna af sitt
möte med Schmettau och hans herres planer. Det
sades, att dessa planer rörande prins Christians hopp om
svenska tronföljden letat sig väg inom svenska lägret,
och ehuru man torde tillagt detta rykte en större vigt
än det fürtjenade, trodde man sig likväl ega skäl att
vara uppmärksam på tonen inom arméen. Detta
föranledde verkligen grefve Essen, general Gustaf Mörner,
öfverste Skjöldebrand och andra att räcka hvarandra han-
s) Bil. N:o 10.
6) Bil. N:o 11.
’J Bil. N:o 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
