- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
126

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

när prinsen anländt med ett sorts högqvarter, lät han
gifva sig ett. militäriskt qvarter i hotellet Marboeuf rue
S:t Honorée. Han slog sig der ned efter några dagar
jemte prinsessan. Hotellet Marboeuf hade tillhört
drottning Julia, hvilken under sin lyckas dagar skänkt det
till hertiginnan Decrés: nu stannade drottning Julia qvar
vid gatan Anjou uti sin systers hus.

På borggården af kronprinsens nya bostad
upprättades genast en lysande militärvakt, sammansatt utaf
2 kompanier af det kejserliga ryska gardets grenadierer.
Hedersvakter uppställdes vid alla yttre dörrar och
kanoner försvarade inträdet till gården. De tolf svenska
gardes-kavalleristerna fördelades för den inre
tjenstgöringen; prinsen och prinsessan bebodde den första
våningen, genom sin präktiga inredning särdeles lämplig
till emottagningar.

Der samlades nästan alla aftnar en krets af
prinsens vänner ocli gamla vapenbröder. Man såg också
der en Talleyrand, en Fouché vid sidan af marskalkarne
Ney, Augereau, Gérard, Maison, äfvensom de förbundna
makternas ministrar.

Kejsar Alexander infann sig flere gånger utan
ceremoni i en liten kalech, utan att prinsen någonsin
underrättades derom annorlunda än genom bullret af
trumman och vaktens gevärsrop. Då hade han ofta icke
tid att nedstiga för att mottaga sin kejserliga vän, som
vanligtvis öfverraskade honom uti trappan eller uti de
yttre salarne. Alexander visade en stor enkelhet i sitt
uppförande samt en viss likgiltighet för yttre prakt och
för denna etikett, så beqväm för medelmåttan i purpur.
Hans samtal voro ganska intressanta genom den rika
erfarenhet, det fina vett och dock blygsamma ton han
iakttog, så mycket mera hänförande som verldens öde
vid denna tid låg i hans hand. Denna oafbrutna
uppmärksamhet, dessa omsorger hvilka under dåvarande
omständigheter endast kunde härflyta från en oegennyttig
vänskap fästade kronprinsen uppriktigt vid kejsar
Alexander, och förstummade Sveriges vedersakare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free