Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
»Det har mycket kostat på mig», sade han en
dag-till prinsen, »att hafva bedragit mig på Napoleon. Jag
älskade denne man som jag trodde tillgänglig för ädla
intryck, och jag skulle hafva velat vara älskad tillbaka,
utan afseende på politiken. Men jag har blifvit dårad
af hans behag som dolde en gränslös ärelystnad. Döm
då till min ledsnad att ej hafva haft att söka min egen
säkerhet annorstädes än uti hans fall».
Kronprinsen tyckte sig redan märka i kejsarens
sinne och karakter en riktning åt det religiösa, en tro
på den slags predestination som sedan gjorde honom så
tillgänglig för den mysticism som madame de Krüdener
hos honom närde och som gaf upphofvet till den s. k.
heliga alliansen. Hans tal förrådde ofta ett sådant
åskådningssätt, och han trodde sig handla som ett verktyg i
försynens hand. Det öde Frankrike undergått ansåg
han som en högre vedergällning; och kronprinsen, å sin
sida, dolde ej det vidriga intryck han erfor af att se
all den otacksamhet och förnedring som utmärkte
kejsardömets fall. Djupt skakad och nästan förödmjukad af
hvad som utmärkt instörtandet af det Napoleonska
verlds-väldet har han ej mera plats uti sin själ för sitt gamla
agg emot Napoleon. Motgången har lagt sin försonande
hand öfver deras misshälligheter och utplånat det förflutna.
Medan de förbundna suveränerne visade sig
offentligt och emottogo glädjebetygelserna af denna
nyhets-lystna befolkning, hvilken skyndade emot kejsar
Alexander kallande honom Frankrikes räddare och
skydds-engel, innesluter sig prinsen tankfull i sitt hotel
hän-gifvande sig åt föga angenäma reflexioner. Den
allmänna opinionen hade störtat sig med sådan våldsamhet
i restaurationens armar, och röjt en sådan afvoghet emot
kejsarväldet, att senaten nästan tvungits att brådstürta
abdikationen. Ilan anmärker med ledsnad, att denna
nation, länge berusande sig genom frihetens öfverdrifter,
blifvit under Napoleon späkt genom enväldet till den
grad, att den endast begagnar sin återvunna frihet för
att med högljudda bifallsyttringar beledsaga de frem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
