Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 39
Furst Tàlleyrand var alltför fin att ej inse detta
och kronprinsen dolde icke heller hvad han tänkte oin
restaurationen, i det han yttrade att den segrat, mindre
genom de allierades bajonetter än genom nationens och
arinéens likgiltighet och Napoleons obegripliga
villrådighet uti ett. ögonblick då ett stort beslut ensamt skulle
hafva kunnat rädda honom. Kronprinsen tillade, att han
för sig sjelf ingenting mera önskade i Frankrike, och att
han icke mera tillhörde det genom annat än sina
välönskningar. Bourbonerna voro återkallade; de gästade
redan sina fäders palats; han hoppas att hvad som skett
må lända till Frankrikes bästa och önskar bourbonerna
nog klokhet att foga sig efter tidens fordringar; kunde
han vara dem nyttig skulle han gerna använda de
medel och det inflytande, som stå honom till buds inom
arméen, och uppträda som medlare mellan den gamla
och nya tiden; och ban skulle göra det såsom
Frankrikes vän, såsom en försvarare af sitt gamla
fäderneslands tillkämpade rättigheter, ära och lycka; han hade
önskat Khengränsen bibehållen åt Frankrike, och det
vore ej hans fel om det gick miste derom.
efterföljande ställe: »Det är af vigt för folkens lugn, likasom för
suveränernas lif och familj, alt en man utgången ur samhällets
lägre leder icke kan ostraffadt sätta sig på sin herres tron,
taga plats ibland de legitima suveränerna, behandla dem som
bröder och finna uti revolutionerna som upplyftat honom nog
styrka för att uppväga de rättigheter som tillhöra denna legitima
börd. Om detta föredöme en gång gifves verlden, kan ingen
monark räkna på sin krona. Om Clovis’ tron kan i civilisationens
tidehvarf lemnas åt en korsikanare, medan den helige Ludvigs
söner irra omkring på jorden, kan ingen konung i dag vara
säker, att han i morgon skall regera». Prinsen ogillade lifligt
dessa grundsatser, som syftade alt underkänna hans vackraste
rättigheter, nemligen valet och den adoptiva legitimiteten,
rättigheter dem ett upplyst århundrade skall ställa mycket öfver dem
som blifvit grundade på eröfringen. Men det var med stöd af
en motsatt grundsats som man afsatt Napoleon och proklamerat
Ludvig XVIII, och kronprinsen som bedömde händelserna efter
menniskorna som bemäktigat sig dem förutsåg redan de
reaktionära ansträngningar, hvilka skulle riktas emot allt, som fauns
till i kraft af revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
